1-2 maj:  Vi får nu uppleva Passau från vattnet när vi glider genom staden och passerar alla turist och hotellbåtar. Vi åker mellan höga, branta skogklädda sidor som skiftade i olika gröna nyanser. Här och där ligger några slott på topparna. Vackra byar med typiska österrikiska hus vita med bruna stockar. Solpaneler finns det på många tak. Vi åker på gränsen mellan Tyskland och Österrike och vet inte vilken gästflagga som skall sitta i fören. Efter slussen Jochenstein kommer vi in i Österrike. Vid Schlögener Schlingen gör vi en paus och bestiger utkikstoppen. Vandringen går efter en porlande bäck där det finns sällsynta flodmusslor och bäckröding. Trekvarts vandring rakt upp.  Donau gör en 180 gradig sväng. Utsikten från bergstoppen  var mödan värd. Nedstigningen är enklare och vi går vidare en timme till Obermuhl. Nästa dag glider vi till Linz. För ovanlighetens skull anropar Sven en av de båda slussarna. Slussvakten är nyfiken och frågar om vår nationalitet. Han kommer  också ut och vinkar till oss när vi glider ut ur slussen. Vi är tydligen lite udda. När vi kommer till Linz väljer den lilla småbåtshamnen vid flygfältet och pressar fram båten i leran till bryggan. Linz har ca 200.000 invånare och innehar två domkyrkor som vi besöker. Den nya domen är byggd i slutet av artonhundratalet och blev klar 1924. 62 år tog det att bygga den. Det är Österrikes största kyrka. Där inne upplever vi en fin gospelgudtjänst på engelska av afrikaner som sjöng till ackompanjemang av orgel och trummor. Den äldre domen är en jesuitkyrka byggd på 1600 talet. Folklivet rör sig kring domplatsen som är kantad av kaffeer. Spårvagnar går fort i alla riktningar. Utanför spåren är man fredad.   Kaffe, glass och ölställen finns överallt. Men att hitta en restaurang med internet är inte lätt. Vi lyckas till slut. Hitler var mycket förtjust i Linz och planerade att göra monument och byggnader här för sitt tusenåriga rike. Det enda som blev av detta var en av broarna över Donau. Vi ser ofta stora grupper av cyklister. Det är populärt med kombinerade cykel-båtturer med boende ombord. 

Ingen återvändo!

3-4 maj: Vi lämnar Linz vid 9-tiden i stark medström. Det går undan tidvis upp till 20 km/tim. Eftersom vår toppfart i stillatående vatten är 10 km/tim så skulle vi stå still om vi skulle vilja vända tillbaka mot strömmen. Vi forsar fram! Virvlarna i floden gör att båten snurrar lite hit och dit hur man än styr. Ibland blir floden bred och djupen ökar då går det något saktare. Först ser vi ett låglänt landskap sedan kommer de vackra skogklädda höjderna med slott på topparna och små mysiga samhällen vid vattnet. Vid Tiefenbach strax före Grein ser vi ett trafikljus, som visar vilken sida om ön Wörth som är fri för passage nu. Förra gången vi såg något liknande var i Rhen vid Loreley. Vi söker natthamn i en liten vik mittemot Österrikes största kloster ”Stift Melk”.  När vi nästa dag lämnar sista slussen Greifenstein möter vi för första gången en långfärdsbåt. De styr mot oss och föreslår att vi delar natthamn. Sture och Gundela berättar att de seglat i 11 år och bland annat startat en pärlodling på en av Fidjiöarna. De hade också seglat till Japan, Australien, Borneo, Indien m.m. Nu skulle de till sin ”hemmahamn” Jakobstad i Finland. Det var spännande och intressant att lyssna på alla deras äventyr i de olika länderna.

Kaiserstadt Wien, „Du Stadt meiner Träume“!

5-6 maj: Med Marina Wien som utgångspunkt tar vi tunnelbanan till centrum. Med Stephansdomens höga torn som riktmärke orienterar vi oss i centrum. Den äldsta bevarade delen är från 1200 talet. Habsburgska regenter har utvidgad den genom århundradena. Den gotiska Domen är enorm med sina fantastiska utsmyckningar. Vi fortsätter promenaden i hällregn och blåst till ”Hundertwasserhaus”. Den österrikiska konstnären Friedensreich Hundertwasser ville protestera mot de vanligtvis tråkiga kommunala hyreshusen. Han ville visa att det praktiska kan vara vackert. På kvällen njuter vi av den lättsamma baletten Coppélia på Wiens stadsopera. Wiener Filharmonikerna och dansarnas samspel gör att publiken aldrig vill sluta applådera och ropa. Som vanligt är hamnen låst när vi kommer tillbaka vid 23-tiden. Skall vi simma, klättra eller krypa under staketet?

Även denna gång har vi tur. Vi hittar som vanligt en grind som går att forcera. Nästa dag kommer sol och värme tillbaka. Vi besöker Spanska Ridskolan i slottet Hofburg och ser hur Lippizzanderhästarna ”dansar” efter Wienermusik med sina skickliga ryttare. Nytt för oss var att Lippizanderhästarna faktiskt är mörka eller svarta vid födseln men blir vita med tiden. De tränas i åtta år. Ryttarna rekryteras vanligen redan vid 15 års ålder och går i skola minst fyra år. Ryttarna har långa vita ridbyxor och bruna jackor med mässingsknappar samt hattar modell ”Napoleon”. Habsburgarnas slott Hofburg breder ut sig över sig över ett stort område i stadens mitt. Det byggdes under medeltiden men har sedan dess byggts ut kontinuerligt. Den nyare delen Neue Burg var klar 1918. I dag rymmer slottet Österrikiska presidentens kontor, konferenscenter och musséer. Silverkammar innehåller bordsdekorationer som användes vid det kejserliga hovet. En stor del av silvret och porslinet var guldöverdraget. Det var totalt över ett ton silver. Maten åts på silvertallriker. Sex glas och en vinkaraff var det för varje gäst. En omfattande avdelning berättade om kejsarinnan Elisabeth kallad Sissi som var gift med Kejsar Franz Josef. Den tredje avdelningen visade deras lyxiga möblemang. Trots att Sissis liv var i lyx och överflöd så var hon djupt olycklig och isolerade sig mer och mer. Hon blev slutligen dramatiskt mördad av en italiensk anarkist.

Österrikiska Donau

Vackraste sträckan på Donau "Passau - Linz"