Bulgarien

Dimitar varnar för pirater

31maj: Vi angör Vidin och lägger till mot ”Pushern” (Påskjutarbåten)  M/K БOHOHИЯ. Båtens kapten Dimitar följer med Sven till de  olika inklareringskontoren, passpolis, tull, hamnkapten och gränspolis. Pappersexercisen går snabbt med Dimitars hjälp. Han säger att kolleger emellan måste hjälpa varandra för ömsesidig säkerhet.

Dimitar visar en  sträcka av rumänska Donau med piratrisk. Piraterna  besöker  ankarliggare, så det gäller att hitta tilläggningspontoner i bebyggda områden på den sträckan.  Han lägger sedan ner hela tre timmar på att justera vår navigationskanalkarta. Det är mycket som inte stämmer. Hela öar är under vatten, sandbankar har kommit till på några ställen och andra spolats bort. Mängder av prickar är flyttade etc.

Två av hans matroser hälsar på oss och studerar nyfiket och ingående Johannas motorinstallation.

Vidin en stad i förfall

1 juni: . Utanför stadens centrum är husen ännu  i dåligt skick, putsen delvis borta.. Lite här och där ser man ett uppfräschat hus. Vildhundar och katter letar mat bland soporna mellan de förfallna husen.

Vi går in på stadens historiska museum. Den innehåller statyer och lerkärl från romartiden 1500 f.Kr. Det är ett dammigt mörkt museum med heltäckande smutsiga mattor och alla texterna på Bulgariska. Det var intressant i alla fall.

Efter stadsvandringen hälsar vi på vår kapten Dimitar. Vi får en genomgång av styrhytten och provsitter hans  manöverstol.:

Svensktalande polis i Bulgarien

2 juni: Efter Vidin angör vi Lom. En gränspolis kommer ner till oss och granskar våra papper. Vi frågar efter Rumen Dinkowa. Redan efter 15 minuter kommer Rumen med sin fru Denka. Han arbetar som gränspolis i Lom och talar svenska. De flyttade till Sverige 1990 och bodde några år i Karlstad. Då lärde de sig svenska. Han är ombud för svenska Oceanseglingsklubben som vi är med i. Vi går tillsammans  till en restaurang intill hamnen. De var båda öppna och vänliga. Det är mycket  trevligt att få prata med  dem.

Vi får också lite inblick i hur det är att leva i Bulgarien nu. Bulgarien har drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Arbetslösheten är stor och många människor är fattiga. Det är en tuff omställning för Bulgarierna från plan till marknadsekonomi. Det är många hinder på vägen. Denka tycker att kriminaliteten ökar  och att det är en baksida av demokratin. Hon arbetar på åklagarmyndigheten så hon vet vad hon talar om.

När vi berättar för Denka om vårt dilemma med att vända Bulgariska flaggan rätt, så föklarade hon att vänder man flaggan upp och ner så förklarar man krig,  Det var tur att vi väntade tills vi visste.

2-3 juni:

Donau stiger

 Sven tänker gå i land för att ta en närbild på storken Roland, men avstår etersom Donau stigit med mer än ½ m och landgången från pontonbryggan har försvunnit under vattenytan. Roland och hans unge fångas istället med teleobjektivet från bryggan.

Flera morgontidiga fiskare drar upp mängder med småfiskar (De ser ut som strömmingar) De använder en blyklump med flera småkrokar ovanför. Samma som vi använder när vi rycker strömming i Sverige.

Ett med gänget

Efter en lång etapp 140 km angör vi en pontonbrygga i Nikopol framför ett kafé. Vi bekantar oss med gänget där och tar var sin öl. Någon kan lite tyska en annan lite engelska och de översätter flitigt vad vi säger till övriga.

Gäster med gester

Vi går 100 m till en restaurang för att äta middag. Servitrisen kan varken engelska eller tyska. Vi pekar på menyns bilder och hoppas på det bästa. Hon vill inte servera mindre än en hel flaska vin. Med gester lyckas vi förklara att i så fall vill vi ta flaskan med oss efter middagen. Det förstår hon och när vi sent omsider lämnar restaurangen kommer hon med en kork att stoppa i flaskan. 

Istället för sallad chansar Sven och pekar på en rätt som visar sig vara en smakstark rätt med mängder av små sega hjärtan (möjligen små fiskhjärtan), i varm lök och olja. Sven gillar rätten.

Segerstaden

En gång var Nikopol en mäktig stad. Nikopol betyder segerstaden och fick namnet av kejsar Heraklios som här besgrade perserna år 639. Vi besöker kyrkan som är från 1200 talet men den var som så mycket annat i förfall. Vi handlar  i butik där betjäningen sker över disk.

4-5 juni:

Påmastning i Rousse

Efter Rousse skall broarna vara lägst 13 m så vi beslutar att masta på. Det gör vi med hjälp av en jättestor hamnkran med 10 Bulgarier som åskådare. Hamnkaptenen

Boyko hjälper oss att organisera påmastningen. Kajakpaddlaren Fritz som vi träffade första gången vid utklarering i Ungern är också i Rousse. Fantastiskt han har paddlat hela denna långa väg. Vi bjuder ner Fritz, Boyko och Boykos dotter för att fira påmastningen.

Fritz har tidsbrist så vi föreslår att han åker med oss 2 dygn för att hinna se deltat innan han måste ta tåget hem till Wien igen.

Grundkänning uppe på kajen?

När vi angör Silistra så visas vi till en stor fin betongbrygga. Men oj oj  vi märker inte att hela båten är uppe på bryggan och vi försöker lägga till på en trappavsats. Propellern kör stopp i bryggkanten. Vilken chock. Det beror på att högvattnet står över kajen.  Vi lyckas med båtshake baxa oss loss och nästa angöring blir polisponton. Det är tryggt och säkert. Vi har här också vakt  av gränspolis hela natten.