25 april 2012

Från Stockholm till Karistos

Efter några timmars flygresa till Aten blir det buss till Rafina, därifrån färja till Marmari, sedan vidare med  buss till Karistos. Vi hittar ingen taxi men börjar promenaden med våra tunga väskor det är ju bara 3 km till hotellet som vi bokat tills Johanna är klar för sjösättning. Efter några hundra meter stannar en skrotbil och erbjuder skjuts. Motorn vågar föraren inte stoppa för då går bilen inte igång igen. En dörr till baksätet är öppningsbar så där trycker Sven in sig uppe på packningen. Den vänlige mannen vägrar vid ankomst att ta emot ersättning. Utanför hotellet kommer  varvsägaren av en slump. Han känner igen oss, stannar och informerar oss om att hotellet  öppnar om två veckor när säsongen börjar. Han ringer hotellägaren som kommer och ger oss vårt bokade rum med pentry och dusch.

Johanna efter stormen

Vi promenerar några hundra meter till Johanna och får en smärre chock. Presseningen som skulle täcka Johanna är i trasor. Två vindrutor är i bitar och inne i båter är det flera dm vatten och mögel. Mantåget är av lite här och där.  Kapellet ovanför sittburnnen har också blåst sönder.

Varvsägaren informer oss om att det varit storm och kraftigt skyfall.

Båten har i alla fall inte vält.

Vi har en del att göra före sjösättningen.

26-29 april

Reparationer och vårrustning

En segelmakare lagar vårt sönderblåsta kapell. Den blå duken som vi har ovanför vår styrplats byts ut till ett vitt i helt vattentätt material. Vitt tak blir bättre som solskydd så att vi inte får värmeslag och tappar förståndet. Två hela vindrutor monteras av en  hantverkare. Resterande underhåll gör vi själva. Slipar, skrapar, oljar, fikar, sanerar, tvättar, målar, skruvar och sprutar i fyra  dagar. Det blir en rejäl make up för Johanna.

Tre raki på raken

I hotellets före detta reception bor en äldre man som uppvaktar Gunilla med en röd nejlika. Han iniviterar oss till provsmakning av sin egentillverkade raki. I små glas smakar vi på hans tre sorter en vit, en röd och en svart.

Den röda är gjord på granatäpplen som han efter många års jäsning destillerat till en

välsmakande stark raki.  Den vita smakar som raki brukar smaka. Den svarta är mindre bra och i sötaste laget.

Han berättar om sin jordplätt med grönsaker får, getter och höns och om hur han drivit hotellet som mestadels är tomt förutom från mitten på maj till mitten september då alla turisterna kommer.

Han förklarar att om man dricker måttligt, röker, jobbar hårt, undviker läkare och aspirin så kan man bli 150 år. Han har sett på tv om en ryss som blev så gammal.  Han ser frisk ut och är 74 år. Han kan nog inte mer än tio engelska ord men trots det lyckas vi genom kroppsspråk, gester och charadliknande rörelser förstå varandra hyfsat. Oförglömligt är hans beskrivning av hur han vid tio års ålder blir botad med kodynga efter ett fall. (eller var det kourin vi är lite osäkra på den punkten)

Avslutningsfrasen på den historien är ”no doctor no aspirin”.

När vi går lämnar han stolt över tio ägg från sina höns. 

30 april

Sjösättning

Vi putsar vidare och montrar solceller  i väntan på det rätta vädret för sjösättning. På kvällen är det dags för traktorn att backa ner Johanna i havet. När vi lämnat sjösättningsvagnen vill inte Johanna starta på en gång och vågorna börjar driva henne upp mot stranden. Men som tur är startar hon efter tredje försöket och vi backar ut, vänder och går till Karistos hamn. I hamnen finns ett femtiotal fiskebåtar och bara tre sådan som vi. Dvs långseglare, en kanadensare och en tysk.

1 maj

Vi är ute och cyklar

I dagens hårda vind och stora vågor bedömmer vi det som mindre vågat med cyklar istället för båt. Bitvis behöver vi inte trampa i medvinden när vi far fram efter valmokantade dikesrenar och efter små bäckar med kristallklart vatten. Det blir svalkande bad i både sötvattenbäckarna och det salta havet.

2 maj

Årets första segeltur med Johanna

Äntligen lämnar vi Karistos och seglar till Lavrion på Greklands ostkust.

I byarna på 8 m/s forsar mulliga Johanna fram på de brusande vågorna tidvis i hela 7 knop. Vid provinateringen lyckades vi med miner, gester och provsmakning äntligen hitta en  stark god ost.. I hamnen  froterar Johanna sig med jättelika ”youghourt cans” ,

3 maj

Delfiner jipiii!!!

Vid seglingen  från Lavrion till Egina ser vi fenorna från en grupp delfiner som rör sig i en cirkel. Troligen har de jagat ihop fisk som de simmar runt och äter på. Mitt i cirkeln dýker massor av fåglar, de  stjäl en del av delfinernas mat. Delfinerna  är så upptagna av sitt fiskande att de inte har tid att komma till oss och leka med Johanna denna gång.

Dansande serber förstör nattsömnen

I Eginas hamn hamnar vi mellan en polsk och serbisk hyrbåt.

Serberna är mycket glada och högljudda. De spelar serbisk musik högt, dansar, skrattar och verkar ha väldigr roligt. Men inte vi för klockan närmar sig midnatt. Deras dansutrymme är begränsat så de dansar även på en österrikisk båt intill. Frampå småtimmarna somnar vi.

Österrikaren uppskattade inte heller deras nattdans.

4 maj

Svettig cykling på Egina

Vi vill cykla till Agios Nektarios och det antika templet Afaia.

Vi frågar tre olika personer , en präst, en kartförsäljare och en gammal grekisk dam om bästa vägen. Alla tre  avrådde. Detta sporrade oss och blev en utmaning. Rundturen blir totalt  bara 2,5 mil. Vi måste kämpa i uppförsbackar upp till nästan 500 m över havet. Det är 25 grader så vi blir andfådda och  blöta av svett. Agios Nektarios är den största ortodoxa kyrkan näst efter Agia Sofia i Istanbul.

Det är en pampig vacker byggnad som invigdes så sent som 1994. Vi träffar också några av munkarna som bor i klostret intill. Den andra sevärdheten är Afaiatemplet som ligger högt uppe på en bergstopp. Det byggdes 490 f.kr och är det bäst bevarade doriska templet i Grekland. Sevärdheterna var väl värda utmaningen.

5 maj

Korintkanalen

Fem timmars stampande med motor mot vågorna i 7 m/s i riktning mot Korintkanalen. Vattnet forsar över fördäck när vi dyker ner i vågdalarna och lyssnar på Jonas Gardells uppläsning om Jesu liv. Gunilla tycker det är oerhört intressant.

Vi checkar in och betalar 100 Euro, världens dyraste kanalavgift/km.

Tulltjänstemannen informerar om att vi skall avvakta blå flaggas hissande samt anrop på VHF  eftersom det inte går att mötas i den trånga kanalen. När ett mötande fartyg passerat vinkar en kvinna i ledningstornet att vi skall åka trots att flaggan inte hissats. Vi blir tveksamma men sticker iväg och hoppas att vi skall slippa möte.

Känslan är hissnande när vi åker i den 25 m breda kanalen mellan de 79 m höga kalkstensbranterna. Motströmen är stark. Måtte motorn inte stanna!

Det känns lugnt och skönt när vi sedan glider in staden Korints marina.

6 maj

Nya och antika Korint

Nya Korint avviker från övriga grekiska hamnstäder med sina breda palmboulevarder kantade med lyxbutiker. Cykel 10 km till antika Korint är i hetaste laget. Valdagen gör att området är stängt denna dag men vi ser det mesta genom staketspjälorna.

Fram skymtar ruiner av amfieteater, tempel, bostäder och gator. Paulus var här före oss och besökte församlingen..

Två pojkar vill segla med oss till Sverige

De har flytt från Afganistan via Iran, Turkiet, Grekland, Italien, Tyskland, Danmark, Sverige.

De tyckte Sverige var bäst och vill slå följe med oss och komma tillbaka till Sverige. Deras försök var rörande. Vi avböjer och har ingen ambition att bli människosmugglare.

7-8 maj

Oraklet i Delhi

Bussen från vår nästa hamn Itea kryssar upp på serpentinvägarna till Delphi.

Här högt  uppe på den branta sluttningen av berget Parnassos ser vi ett stort arkeologiskt område med ruiner från ett Apollo och ett Athena –tempel.             Platsen var under århundranden  f. Kr antika greklands religösa centrum. Platsen ansågs också vara jordens mitt och navel. Detta markerades av en jättelik kolon med en halosymbol på toppen.

I  Apolltemplet satt Oracelkvinnan Pythia. Hon var påverkad av underjordens ångor och gav mystiska mediterande flertydiga profetior och svar på människors frågor. Prästerna hjälpte till och utnyttjade och tolkade Oraklets utsagor.

Här finns också ett Stadion för idrottstävlingar med plats för  7.000 åskådare, rester av ett gymnasium med kall och varmbadsbassänger. Det är ruiner så vi kan tyvärr inte utnyttja bassängerna. Det hade annars passat oss bra i denna värme. Dricksvattenflaskan har vi glömt denna gång som tur är hittar vi en kran med fint källvatten att svalka oss med.

..

Utsikten härifrån är svindlande. Nere i dalen rinner en flod kant.ad av olivträd. Och efter sluttningarna reser sig pampiga cypprsser..

Intill finns ett nytt museum med de finaste fynden från utgrävningarna.

Utgrävningarna ägde rum under 1800 talet. Området blev skyddat från vandalisering genom att en liten by låg uppe på ruinerna.

9-10 maj

Lucifer saknar möss men trivs ändå

Efter antikrundan i Delphi räcker det med 45 minuter till nästa hamn Galaxidha. Vi förtöjer mellan en svensk och en engelsk båt. Katten Lucifer på den engelska båten imponerar på oss genom sina viga hopp mellan bom och kapell. Han smyger runt och kikar nyfiket på båtens detaljer. Vi tror han letar möss. Båtens skeppare berättar att de räddade Lucifer när han skadades i ett slagsmål med ett styggt kattgäng. Han har nu repat sig och verkar stortrivas som besättningsmedlem.

Grekbyråkrati vid världens längsta kabelbro

Enligt vår lotsbok krävs rapportering på VHF radion innan passage under den fasta bron Andirrion – Rion. Fria höjden är 25-45 m. Vi rapporterar vår masthöjd  9 m och får sedan tillstånd att gå under bron. Det är första gången vi måste begära tillstånd för passage under en fast bro.

Bron  är med sina 3,5 km världens längsta kabelburna bro.

Messolonghi europas största lagun

Till Messolonghi går vi genom sankmark i en 6 m djup kanal. Fiskestugorna står här på stolpar ute i sankmarken. Människor och vadarfåglarna fiskar här.

11 maj

Svenska hjältar förevigade i Hjälteparken

Lord Byron en engelsk poet engagerade sig starkt i den grekiska frihetskampen 1821 till 1829. Han lyckades värva frivilliga från flera av Europas länder däribland Sverige. Vi besöker Messolonghis frihetsparken har flera monument från olika länder..Grekland befriades från det Trukiska väldet..

Dödens väg genom träsket

En 4,5 km raksträcka löper längs kanalen genom träskmarken. Raksträckan har tydligen lockat ungdomar till livsfarliga fartprov. Vid tre ställen ser vi små vägkapell med ljus och blomdekorationer och foton på de förolyckade. Vi tar det lugnt Gunilla hade knappt styrfart i värmen och vi blir hungriga av cykelturen.Vid vägens ände intar vi en greksallad och två grillade fiskar på tavernan. Ett bad vid sandstranden svalkar.

Med båten som enda hem

Vi träffar flera par som sålt allt de har och flyttat in i sin båt för gott. Vi blir bjudna på kaffe hos Sune och Ulla.  När vi frågar dem om det inte är tråkigt att bo hela vintern i båten så berättar de om sin gruppmotion, utflykter, föreläsningar, akvarellmålnngskurser och om  partyn hos varandra, Vintern är en hektisk tid. De hinner inte göra sitt underhåll på båten och upplever att först på sommaren kan de koppla av. Våren blir en hektisk tid med  allt båtunderhåll.

12 maj

Lugn lugnare lugnast

Sveg vind och sedan spegelblankt hav gör oss så avstressade att vi nästan somnar. Kalldusch piggar upp.. Vår mentala koncentrationen skärps när Jonas Gardells analyserar hur Jusus grips och korsfästs. .Efter hela åtta timmars färd angörs Sami på Kefalonia.

Sami är som de flesta grekiska hamnstäder:. Tavernor, fiskebåtar, enstaka jakter  och flanörer efter kajeerna.

13 maj

Odysseus palats på Ithaka i ruiner

Johanna lämnas i hamnen Frikes för  cykling  en och en halvtimme uppför berget Pilikata till ruinerna av Odysseus palats.. Eftersom det är ca 6000 år sedan  så återstår bara lite murar och en ugn och rester av en väg. Arkeologerna har gjort tafatta försök att skydda utgrävningarna med ruttnande träribbor och plåtbitar.

Homeros legend om Odysseus äventyrliga expedition till Troja och hans tio åriga hemresa till Ithaka avslutas med att han träffar sin svinaherde och sin hund Argus som känner igen honom. Svinaherden och hans son hjälpte honom när han  med pilar sköt ihjäl de friare som lägrat sig kring hans hustru Penelope.

Den blomstrande bergsbyn Stavros på sluttningen mellan Odysseus palats och hans  hamn.passeras under nerfärden till Johanna. Cyklebromsarna blr farligt  varma

Vid det avslutande svalkande badet kommenterade grannbåten att det är för kallt att bada nu.

När vi talar om att vi är från Sverige så förstår dom

14 maj

Trång farled till rekorddyra marinan i Lefkas

Fin segling från Ithaka till marinan Lefkas som kräver  40 Euro/natt i hamnavgift. Så mycket har vi aldrig betalat för en natt. Men eftersom de flesta hamnarna varit gratis i Grekland så är vi  nöjda ändå.

Vi får många möten i den trånga farleden till Lefkas.. De mötande går för säkerhetsskull i mitten men eftersom vi går bara 1,2 m kan vi kosta på oss att stryka styrbordsprickarna där djupet är 2 m enligt vårt ekolod.. Leden muddras ofta men eftersom det driver in ny sand är djupet utanför pinnarna  bara någon halv meter.

Kallaste kvällen under hela resan,  vi får byta från shorts till jeans. Det är bara 21 grader burr!!!! 

15 maj

Från Hotspotjakt till datastick

Websida, email och internetbetalningar  har under hela båtresan daterats  upp från platser där vi fått internetkontakt. Vanligtvis genom att vi frågar oss fram tills vi hittar en taverna som har wireless internet. Där blir vi sittande med vår laptop samtidigt som vi fikar eller äter något. I Lefkas köper vi istället ett grekiskt simkort för mobiltelefonen och försöker sedan koppla telefonen till vår laptop. Det klarade varken vi eller butiken av så nu har vi simkortet i ett USB stick som vi stoppar in i laptopen och nu nås internet från båten.

16 maj

Entusiaster med ”bäst före datum”

Vi träffar Gerd och Ursula i segelbåten Ella.

Gerd har seglat i Medelhavet i 28 år De seglar i sex månader (maj till oktober) varje år. De ger oss  många tips på fina hamnar och ankringsplatser. Tillsammans med dem lämnar vi Lefkas. Flytbron norr om Lefkas vrids upp. Vi är en lång rad segelbåtar som passerar bron.

Vi kommer till deras första tips Volnitsa. En idyll nedanför en stor borg som skyddar oss  för  den nu starka västliga vinden.

 Vi som de passar nu på att njuta av livet innan våra ”bäst före datum”

17 maj.

Borgen Volnitsas blodiga historia

Den listige räven Robert Discard föddes i Normandie 1015. Tillsamans med sin bror och ett krigarfölje erövrade han S Italien och delar av nuvarande Grekland. Ca 1047. utnämndes han till normandisk hertig av Apalien och Kalabrien. 1085 dog han och större delen av hans soldater av pesten i Volnitsa borg. 1448 övertog Venititanarna borgen. 1479 tog turkarna den. 1684 var det dags för Venetianarna igen för att åter erövras av turkarna 1714.    1717 tog venetinarna  den. Flera år senare    tog turkarna den . I Grekiska frihetskriget blev det grekiskt formelt 1829 eller 1832 beroene på vilka källor man läser i.

Sedan kom turisterna och erövrade borgen  

18-19 maj

Parga idyll med vrakhamn

Efter tre dygns väntan i Volnitsa på svagare vindar är Parga nästa mål, Men nu är vinden svag Mest motor denna dag tyvärr, 

Båtvrak sticker upp lite här och där i Pargas hamn. Även uppe på sandstranden ligger flera vrak.

Ett av vraken hindrar oss att ta ut svängen för ankarläggning så det blir istället en simtur med en fender som flythjälp för att få ut ankaret tillräckligt i aktern. Vi ligger med fören en bit ut mot en fin sandstrand. Här gäller att vada eller ta jolle för att komma in de sista metrarna till land.

Från borgen ovanför Parga syns gamla pittoreska staden med små öar utanför. På en av öarna skymtar en vit vacker liten kyrka,.

20-21 maj

Nationaldagsfest

Efter en lång seglats till Corfu kastar vi ankar, tar jollen till piren och fascineras av den venitianska byggnadsstilen. Trånga gränder med tvättkläder mellan husväggarna. Här finns också en pampig esplanad och en cricketplan från britternas tid.

När britterna lämnade över Corfu bildades en union mellan de Joniska öarna och Grekland 21 maj 1864. Tänk att vi av en slump prickade in den dagen!!. Många stora paradorkestrar  marscherar genom stadens gator. Ett  oändligt antal grupper av orkestrar, scouter, soldater passerar oss. Alla uppklädda i tjusiga uniformer, national och scoutdräkter. Publiken i långa rader efter paradvägen applåderar. Vi ser stolta rörda föräldrar som vinkar och hejar på sina ungdomar när de passerar.

Tuff jolletur

Efter paraden strosar vi runt och undersöker Corfus gränder när vi får telefonsamtal från vår tyske vän Gerd. ”Ni måste omedelbart gå till båten!” Vi småspringer till jollen som ligger i en liten kanal innanför Corfus fästning. I kanalens utlopp slår vågor och ström emot oss. Det räcker inte hur vi än paddlar så står vi still i utloppet. Till slut häver vi oss runt hörnet genom att sätta paddeln mot en sten som mothåll och sedan lyckas vi sakta sakta ro mot vågorna till Johannas ankarplats. Ankaret hade i alla fall hållit kvar Johanna i den starka vinden.

Grekland bankrutt?

Vi förvånas över alla grekregistrerade lyxbilar i "fattiga Grekland" som lånat så mycket pengar

Med stöd av tidningen "Der Spiegel"  försöker vi analysera hur det hänger ihop. OM du orkar läsa om det tryck på Grekland bankrutt

22 maj

Ankaret draggar

Vi och våra tyska vänner (Ursula och Gerd) är  lågbudgetseglare. Vi seglar säledes med tyskarna för att storhandla i Lidl butiken strax norr om Corfu stad. Tyskarnas ankare tar direkt men Johannas ankare draggar.  Johanna driver iväg av den starka vinden. Efter tredje försöket får ankaret fäste. Tyskarna har 30 m ankarkätting och vi har bara 4 m. Vi har båda likadana ”Bruce ankare” .

Detta  blev övetygande bevis för oss att förlänga kättingen 30 m.

Vindarna är i dag inte rätt för att gå vidare till Italien så efter Lidl seglar  vi tillsammans med tyskarna tillbaka till  ankarplatsen söder om Corfus stora borg.

23 maj

Religös Procession engagerar hela familjen

Föräldrarnana ordnar omsorgsfullt barnens praktfulla glänsande dräkter. Vad händer.

Barnen ska gå i en religös procession genom staden tillsamans med präster och vanliga kyrkbesökare. Kors, relikskrin och fanor ingår. Tillsammans med föräldrar förevigar vi processionen. Det är Kristi himmelsfärd.

24 maj

Avsked

Efter en veckas samsegling med Gerd och Ursula skiljs vi. De går söder ut och vi mot norr för att vid rätt vind segla över till Italien.  Ursula fick öva upp sin svenska och Gunilla fräschade upp sin tyska. Sven gjorde sig  föstådd trots lite felböjningar och felplacerade verb i tyskan.

Vi kommer att hålla kontakt med dem framöver.

25 maj

Mitt emellan Grekland och Italien

Bra väder så vi går över redan i dag fredag. Märkligt det greksiaka datakortet fungerar på gränsen ???

.

.

.