Nar vi anlänt till Haren kontaktade vi vår före detta utbytesstudent Charlotte som bor tillsammans med sin pojkvän Gijs. De hämtade oss med sin bil och tog oss hem till sig. Där tillbringade vi många dagar med utflykter, god mat, cykelturer och trevligt umgänge. De for också med oss en dag i båten från Haren till Ter Apel. Vi fick då nytta av våra fällbara cyklar att hämta bilen.

Från Ter Apel gick vi i mycket smala pittoreska kanaler med över 40 broöppningar och många slussar därtill. De flesta broar och slussar sköttes helt manuelt på ett ålderdomligt sätt med vevar och långa stänger. Slussvakterna hade hade var sin sträcka och avlöste varandra. De åkte motorcykel eller bil mellan slussar och broar. Vi var enda båt och sysselsatte många männniskor den dagen. Det är ett statligt jobb och kostade oss egentligen igenting. De sista två vakterna var dock så trevliga och jobbade så snabbt och hårt att vi ändå gav dem en stor kaka och 10 Euro. Kanalerna Musselkanaal och Stadtkanaal kantades av vackra hus och prunkande välskötta trädgårdar. Alla vinkade glatt för det var ovanligt med en svensk båt här. Efter kanalerna kom vi ut på sjön Zuidlaarder Meer som var några km bred och ett djup på bara 1,2 m och det var viktigt att åka på rätt ställe. Ekolodet varnade när vi kom för långt ut på sidorna av den dåligt utmärkta leden i sjön. Natthamnen Meerwijck i norra kanten av sjön och sydost om Gröningen var för mindre båtar så vi fick ligga i utkanten.

Tilläggning mitt i staden Gröningen. Vi tog våra ryggsäckar och promenerade iväg för att handla mat och fixa dator som slutat fungera. Vi följde några olika vägbeskrivningar innan vi lyckades hitta.rätta ställena. Efter Gröningen en tur pa Van Starkenburgh kanaal och sedan en avstickare pa Hoendiep kanaal till Zuidhorn Jachthaven Briltil. Ett vackert villasamhälle där vi promenerade tillsammans med Highlandcattle kossor som betade i en vacker ekopark med prunkande smörblommer och vackra villor runt om. Nästa dag pa Prinses Margriet kanaal till Leeuwarden där vi angorde utanför staden och cyklade in i centrum. Här blev det nya irrfärder för att leta efter internetanslutning och cykelaffär. Typiskt för dessa båda städer är att centrum ligger längs kanalerna med affärer och uteserveringar längs kajerna. Cyklar cyklar vart jag än vänder blicken! Holländarna är verkligen ett cyklande folk. Vi avviker mot invånarna med våra cykelhjälmar och självlysande gula västar. Tur att inte våra barn är med och behöver skämmas för oss.

Färden söderut från Leowarden gick på sma kanaler. Genom Warga var det extra trångt och kanalen var inte mycket bredare än båten. Som vanligt öppnades broarna när vi närmade oss dem. Här sitter statliga seviceinriktade brovakter och reagerar snabbt. Vid två broar dök det upp en träsko i ett snöre från ett metspö att lägga en bropeng i. Nu började båttrafiken att öka. Trängsel vid broarna. Vi passerade stora insjöar med många segelbåtar. En kappsegling med massor av vita segel såg vi i fjärran. Hitintills har vi under vår färd från Sverige inte satt en enda svensk båt. Motorn började då och då minska varvet pga bakterier i tanken. De trivs i vattnet som ligger under dieseln och bildar en sörja som sätter igen bränslefilter m.m. Det är nervöst när man inte alltid kan lita på att motorn går. Vi anlände vid fyratiden till innerhamnen i Lemmer och cyklade iväg för att köpa bränsle filter. I centrum studerades folklivet medans vi njöt av var sin glass.

Utfarten från Lemmer var trång och bogpropellern gjorde nytta. Slussen blev välfylld och Johanna kelade och gned sina fendrar mot de andra båtarnara. Kanalturen var tänkt att gå via Lemstervaart men slussen vid inloppet var kaputt så vi hade inget annat alternativ än att gå vidare på Hollands inkapslade innanhav. Ijsselmeer. Det är otryggt att bara ha motor och inte tillgång till segel vid ev motorstopp. Men filterbytena verkade ha gjort susen så nu gick motorn säkrare. Dessutom var vädret så lugnt att det skulle blivt motorgång i alla fall. Utanför Urk misstolkades Holländska sjökortets djupsiffor som var i dm som m och vi lyckades att träffa en av de få stenar som finns i Ijsselmeer. Detta innebar ett extra uppehåll i Ketelhaven för att laga. Det gav tillfälle till stärkande cykeltur till Kampen där vi besökte en mexikansk restaurang.och på hemvägen en skog av konstgjorda jättesvampar som var lekstugor för barnen vid familjeutfykter.  Vi upptäckte också till vår förvåning att vi redan nu var framma vid Zwarte Meer. Men det var ett annat Svarta hav än det vi siktar på. En av nätterna i Keltehaven var det tjutande storm, piskande ösregn och ljungande.bilxtar i timmar. Vi fick sedan höra att många träd fallit över ledningar och några tak hade blåst av.

Polder är en erövrad invallad havsbotten. Utanför vallarna finns vattenkanaler och insjöar. En sådan är Randmeeren. På Randmeeren gick vi vidare till Elburg. Det är en gemytlig liten stad omgiven av ringmur och vallgrav. Harderwijk  blev sedan vår natthamn där vi fick motion av långa promenader genom smala gränder och över öppna platser.samt beundrade gamla hus och njöt av atmosfaren.

I Huizen mötte våra Holländska vänner Tjeerd och Rolijn upp. Med deras segelbåt blev det två dagars perfekt segling medan Johanna fick ligga i hamnen och vänta på nästa etapp. De bjöd på en fantastisk middag på hamnrestaurangens terass i solnedgången. En av segelturerna gick till Pampus fort på en liten ö utanför Amsterdam i Ijsselmeer. Den byggdes 1887 och var en av  42 befästningsverk runt Amsterdam.

I Amsterdam anslöt var dotter Marika för att följa med resten av resan. Turister i mängder som gick härs och tvärs över gator och vi såg flera som var mycket nära att bli påkörda av spårvagnarna. På de flesta gator är det skilda stråk för bilar, cyklar och fotgängare, med det var ändå tufft med höga farter och tätt mellan alla trafikanter.  Vid vår sightseeingtur med båt fick vi reda på att det i snitt åkte ner en bil i veckan i någon av kanalerna. Vi turistade och besökte bland annat Beigenhof, ett medeltida nunnekloster och engelska kyrkan. Där var det tyst. Larmet från trafiken trängde inte igenom husen runt om. Vi gick sedan till gatan med alla lyxkbutiker och som tur var så var det pingshelg och affärerna stängda. Sedan Vondelparken ett vackert grönområde med vattenspeglar. Vi gjorde som alla andra och tog en siesta på gräset. Vi tog sedan spårvagn nr3 till Jordan, Spårvagnsföraren hade inte tid att ta betalt .så vi fick åka gratis. (trodde vi då. Spårvagnsföraren pekade att vi skulle gå bakåt i vagnen och vi uppfattade det som att han inte hade tid och att vi bara skulle sätta oss. I en senare tur såg vi att längre bak var en liten kur med en kvinna som tog betalt) Jordaan dit vi åkte är gamla arbetarkvarter som rustats upp.

15 minuters tågesa till Harlem där vara holländska vänner Tjeerd och Rolijn tog emot och guidade oss hela dagen. Vi besökte flera Hofje dvs små vackra tegelhus som var inramade trädgårdar. Gården nås oftast via en tung port från gatan. Dessa Hofje byggdes för flera hundra år sedan av förmögna medborgare åt fattiga kvinnor. Trädgårdarna var mycket vackra med en rik blomsterprakt, parkbänkar, fontäner, skuggivande träd etc.  Harlem är i övrigt en anrik medeltidsstad. Därefter åkte vi bil till havsstranden som var flera mil lång och där fick vi se bikinibrudar och draksurfare som trotsade den hårda kyliga vinden och kalla vattnet. Väl påklädda vandrade vi efter stranden. Kvällen avslutades med en fin middag hos våra andra holländska vänner Frank, Femin och deras dotter Ifke.

Att ta sig ut ur Amsterdam var inte det lättaste. Kanalsystemet är en labyrint där vi åkte vilse till att börja med. Men väl ute på floden Amstel kunde vi njuta av en vacker lantlig idyll. Pa Uithorns marknad vid strandkanten passade vi på att proviantera massor av frukt och grönt. Natthamn blev Boskoop i en liten sidokanal. Vi ringde på brovakten som genast kom och öppnade bron och visade oss en hamnplats. Den sköna värmen från Amsterdam var helt borta och nu dominerade ett lågtryck med regnskurar. I Gouda gick vi in för att äta lunch och köpa Goudaost. Vi provsmakade och bestämde oss för en väl lagrad stark ost. Men när vi senare smakade på osten så var det en annan ost med menlös smak. Nu vet vi till nästa gång att man skall se till att få just den osten man smakat på. Natthamn i Dordrecht ännu en vacker medeltida stad. På stora breda vattnet Hollandsdiep kom vi vidare till Willemstad, mur och vallgravsomringad medeltida stad.  När vi sedan skulle slussa vid Volkeraksluizen pågick ett krig mellan poliser och andra poliser som var utklädda och agerade  terrorister.  De som spelade terroristrollen kastade potatisar på sina kollegor. Några hade också kedjat sig fast vid slussportarna. 4 polisbåtar sprutade vatten på potatiskastarna. Det var ett skådespel för oss. Vi fick förklaringen att man övade för ett verkligt scenario. Och det är klart trevligare med potatis istället för stenkastning som har forekommit i verkligheten. Efter denna fördöjning blev nästa natthamn Tholen där vi bekantade oss med omgivningarna per cykel.

 

Holland 7 maj - 6 juni

Besok hos vanner i Emmen

De många broarnas och slussarnas kanaler

Irrfärder i två Holländska städer

Bakterier och båtvimmel

Grundkänning utanför Urk och en stormig natt.

Randmeeren och Polder för overlevnad och nöje.

Segling med holländska vänner i Huizen

Kaotisk trafik i Amsterdam

Utflykt till Harlems Hofje och havsstrand

Potatiskrig med poliser under sista Hollandsetappen