18-20 sept

Delfiner, sol, värme och lång dags färd.

Vid  Dardanelleras utlopp i Medelhavedt får vi en stark medström i början hela tre knop extra. Strömmen avtar så småningom och vi kör fem knop med motor eftersom vinden är svag och ibland obefintlig..

I hela tolv timmar går vi till Lemnos. Vid tre tillfällen ser vi delfiner som hoppar och jagar fisk. Ovanför  dem flyger fiskmåsar som försöker stjäla fisk från delfinera.

I Lemnos klarerar vi in och gör polisbesök. Bland annat måste det intygas att vi inte har  döda människor ombord och att vi är fullt friska. Men helt normala kan vi väl inte vara för vi träffar inga andra som gör en  tur som vi. Inte en enda segelbåt har vi sett på hela dagen.

Lemnos är en typisk grekisk liten stad.

Staden ligger i en vindskyddad vik med strandpromenad längs kajerna, tavernor, badstränder och hotell. Ovanför staden reser sig väldiga vassa begskammar med ett fort på krönet.

Vi tar sovmorgon och slipper vakna av minaretprästernas morgonskrik och tar vår morgondusch från en slang på kajen.

Vi lämnar Lemnos och seglar  vidare.  Vinden blir  svag, vi går med motor. En delifinfamilj dyker upp.. De simmar . länge vid Johannas för under bogsprötet. Jag står på bogsprötet och tar bilder på dem. De roterar runt, kankse för kika på mig, De gör också snygga hopp direkt framför Johanna. Att få se dessa pigga och vackra  delfiner så nära så länge är en upphetsande upplevelse som vi aldrig kommer att glömma. Det här är en av vår långa färds höjdpunkter.

Vi angör så småningom den lilla ön  Evstratios. Efter en våldsam jordbävning 1968 flyttade många av invånarna och nu är det bara 300 bofasta kvar.

Nästa dag gör vi en tio timmars etapp.

Eftersom det mestadels är vindstilla och temperaturen börjar närma sig 40 grader så svalkar vi oss med sötvatten från duschpåsen,

Vi ser inte en enda båt av något slag under hela färden ända tills vi angör Steni Vala på ön Alonnisos. Här ligger 20 stora charterbåtar. De flesta båtarna verkar vara chartrade av tyskar. 

Skiathos

21-23 sept

Katt bland hermeliner

I frisk bris med fulla segel forsar vi fram till Skiathos. Så mycket seglande båtar har vi inte sett sedan Östersjön,  När vi lagt till ser vi idel charterbåtar, Vita, stora och moderna. Johanna med sin spetsgattade akter, träkant och två master sticker ut eller rättare sticker in mellan plastkolosserna.

Kajernas flanerare uppmärksammar avvikelsen. Blickar och kameror riktas mot Johanna. Hon  får berömmande kommentarer och  konstiga  frågor som; Hur kom ni hit?. Har ni motor? Är hon av trä? Villket land kommer ni från? Har ni tid att vara hemifrån så länge? Etc

Vid kajen möter vi våra allra bästa vänner Karin och Seppo som kommer inrullande i ett avvikande fordon. Är det en strandloppa eller är det en beachbike eller vad är det? Fordonet har bra drag framåt men skuttar när den skall backas. De väcker också uppmärksamhet och förvånande blickar.

De bjuder på välkomstmiddag. Vi njuter av solnedgång och fullmåne  över Skiathos öar och hamn.

Vilse i Skiathos gränder

Det är för blåsigt och gungigt för behaglig segling.

Vi går istället  planlöst runt i staden, går in och ut i olika butiker. De smala gränderna är i alla möjliga vinklar mot varandra med kraftiga lutningar upp och ner.  Var är vi och hur kommer vi tillbaka till hamen. Vi provar med att välja bara nedåtgående gränder och si efter ett tag så är vi nere i hamnen igen.

Ivägkörda till en bättre hamnplats

Charterbåtagenterna ber oss att vänligen lämna vår plats eftersom det nu fredag lördag söndag är skifte av besättningar på charterbåtarna. Det kommer då in fler charterbåtar och vår plats är reserverad för charterbåt. Vi lättar ankar och lägger oss på en plats med långsidesförtöjning tills vidare. Det blir där  en god middag ombord under uppsikt av kajflanörerna. Uppsikten är ömsesidig vi har också roligt åt att oss emellan kommentera alla  udda människor som strömmar förbi. 

24-26 sept

Pirater anfaller Skiathos

Rädda vad som räddas kan. Stadens invånare flyr piratangreppen i Skiathos stad och bygger ett nytt samhälle, Kastro,  på öns nordligaste spets.  Femhunda hus och tjugo kyrkor byggs. Enda vägen in i staden är  via en träbro som dras in på natten. De som försöker klättra in på de branta klippväggarna får kokande olja över sig. Kastro byggdes på 1200 talet då piratangreppen var som värst. Först 1829 byggde man  åter upp Skiathos på öns södra sida.

Den bättre hamnplatsen blir sämre

Kraftig sydlig vind gör att vår hamnplats blir en fälla. För att vi inte skall hamna uppe på kajen av de inrullande vågorna måste vi snabbt lämna vår plats. Vi planerar att segla ett varv runt Skiathos men vågorna gör resan obekväm. Vi går istället till Skopelos lugna hamn Loutraki och intager lunch. Där träffar vi ett trevligt engelskt par som ger oss tips på bra hamnar. Vid hemkomsten ankrar vi upp mot Skiathos östra sida där vågor och vind är mindre.  Båten draggar och i mörkret letar vi istället upp en boj som vi angör. Vinden vrider och ökar under natten från syd till sydväst och natten blir orolig.

Jeeputflykt

Skiathos har klippuddar och mellan dem finns vackra sandstränder med kristallklart vatten skiftande i blått och grönt. Med jeepen utforskar vi några av dessa härliga stränder. Vi kliver av terrängfordonet och dyker ner i det salta vattnet för att simma, snorkla och däremellan ligga och lata oss i solen. Sverige tycks nu vara långt borta.

27 sept - 4 okt

Familjevecka

Vi vaknar av höga rop ”god morgon”.  Yrvakna går vi ut på däck. Vad står på!

Där ligger flera kassar slängda på däcket.  Vem har fräckheten att slänga sopor på Johannas däck? På kajen står grannbåtens holländska besättning. De förklarar att det är inte sopor det  är mat och dryck i  massor. De skall nu flyga hem och vill inte släpa med sig allt och ger det till oss istället. Leveransen kommer oväntat men lägligt eftersom familjen på fyra vuxna och tre barn snart anländer för att umgås med oss en vecka. 

Det  är våra tre barn Marika, Henrik och Annika med barnbarnen Oscar, Samuel och Simon. Annikas man Jonas fick förhinder. Vår vän Jan övertar istället Jonas biljett.

De har bokat en chartervecka med hotelrum eftersom Johanna inte har sovplatser för alla. Till vår glädje så vill Oscar sova i båten och där ligger han i Captain´s cabin. Sol och lätta vindar de flesta dagarna  möjliggör dagsturer med hela gänget. Vi besöker många vackra stränder som kantar hela ön, Samuel och Oscar bygger sandslott med den finkorniga blöta sanden.

Grottor och önskningar

En dag upphörde den annars förhärskande nordanvinden. Istället blir det sydliga vindar. Vi utnyttjar detta tillfälle och angör den Nordliga Lalariastranden med Johanna. Den är tillgänglig endast med båt.

   Vi blir oroliga när Oscar  försvinner in i ett grotthål. Efter en stund sticker han ut huvudet en bra bit upp på bergsidan. Han har hittat en lång gång inne i  berget.

Stranden består av rundslipade små stenar med inslag av finkornig sant här och där.

Den inramas av höga branta vita klippväggar. Vi simmar genom en stenportal tre gånger eftersom vi hört att man sedan kan önska sig något. Vi snorklar och kikar på alla vackra fiskar och mystiska stenformationer i det grönskimrande vattnet.

Födelsedagsfirande

Dagen till ära hissar vi flaggspel med signalflaggor. Vi får til ett extra  flaggspel genom att binda ihopp nationsflaggorna från alla länder vi besökt på vår resa från Sverige.

Med båten far vi till Vromolimnos där vi kastar ankar och går iland. Vännerna Seppo och Karin kommer dit landvägen med sin hyrda bil. Här har vi den perfekta sanden på stranden. Nya sandslott växer fram. Med snorkel och simfenor undersöks fiskar och undervattensreven. På stranden finns en liten Taverna som serverar vår lunch.  Svens födelsedag firas med sång, hurrande, införskaffad grekisk kladdtorta och presenter. 

Efter hemfärd till Skiathos fortsätter firandet på en liten grekisk restaurang. Sittande några meter från strandkanten hör vi hur vågorna rullar in mot oss.  Vi äter en grekisk meny och får höra om Svens förtjänster och tabbar i de roliga talen som hålls under kvällen.

 Vi är de enda gästerna. Servering och matlagningen sköts ensamt av en grek 70 pluss under övervakning av hans halvsovande 90 åriga mamma.  Vi är de enda gästerna. Avslutningsvis kom greken in med åtta stora glas innehållande brandy och cocacola from the house. Tyvär mäktade ingen med denna starka avslutningsdryck trots att greken hävdade att det var mycket fin brandy.

 Dagen efter flyger vänner och familjen tillbaka till Sveriga det blir plötsligt väldigt tyst och ensamt.  

5 -  8okt

Från lugn slör till  vattenkaskader       

Medelhavsseglarna klagar på att vindarna ständigt blåser åt fel håll eller att det är vindstilla så att man ständigt måste använda motorn för att komma någon vart. Vi höll nästan på att gå i samm fälla. Vår plan var att segla österut men det är östlig vind. Vi  seglar  istället västerut dit vindarna bär.

Jag Sven lyssnar på födelsedagsskivan med  grekisk musik, njuter av sol, beundrar de pampiga bergsmassiven, drömmer. Tankarna går till vilken fin familj och fina vänner jag har, det kommer  tårar. Kan man ha det bättre än just nu?

Vinden ökar och ökar det börjar regna dags att vakna. På med regnkläder, flytväst, reva seglen och forsa fram i bra fart till den lilla fiskehamnen Limni där vi får lä bakom piren. Några fiskare hjälper oss med förtöjningen. Nästa dag, mer regn, mer vind. Vi avvaktar och stannar två nätter.

I Limni promenerar vi längs den långa strandgatan  för att hitta ett matställe. Vi hittar bara Kafféer, kafféer, kafféer. Äter grekerna inte? Är det bara kaffe och drinkar som gäller här? Till slut hittar vi en man som visar oss en liten restaurang på en bakgata. Grekisk meny! Vi förstår ingenting. Restaurangägaren ringer. Snart kommer en kvinna som översätter menyn till engelska. När vi beställt tar hon till vår förvåning över i köket och lagar till vad vi beställt.

Vindprognosen säger att det skall bli högst 10 m/s så vi ger oss av. Vi går på läsidan av de höga bergen men det blir en obekväm segling med kraftiga vindbyar, brottsjöar och kaskader som stänker ner oss. Vi lär oss att fallvindarna på bergsidorna kan bli mycket kraftiga. De segelbåtar vi ser går längre från bergsidorna än vi så nu vet vi att det inte är lä bakom de stora bergen det är tvärt om tuffare vindar där.

I den lugna hamnen Nea Artaki glider 20 charterbåtar in efter oss. De år alla engelsmän som leveransseglar till en sydligare bas. De skrattar gott når Gunilla skojar och frågar om de får betalt för sitt transportjobb.

9 -11 Okt

Fast i Nea Artaki

Skall vi stanna i Grekland hela vintern eller?? Kanske skall bara Johanna stanna?

En skäggprydd grek beundrar Johanna vi passar på att fråga om han har tips på någon bra vinterplats inte för oss men för Johanna. Han tipsar om en marina där det redan finns en svensk så en till kanske de klarar.

Dags att  lämna Nea Artaki för att gå vidare och syna platsen. Men vi kommer inte loss ankaret sitter helt fast. Ett par nya hjälpsamma greker dyker upp och hjälper oss med specialverktyg för att lossa ankaret men det sitter som berget. Det är lågvatten bara tre meter så Sven chansar och dyker. I första dyket  lyckas ankaret vridas loss men det är tungt att simma upp till ytan med ett ankare. Skönt att få luft och att äntligen efter en timmes olika försök komma loss. Nästa hinder en bro i Khalkis måste passeras. Borderpolisen besöks och får broavgift. Polisen försöker också inkassera avgift för transit logg men efter min hänvisning till att vi båda är med i EU så skall det inte vara någon logg. Han kikar lite i några papper och säger  ok. Vi får vänta in på natten innan de via VHF ropar upp oss och några andra båtar som skall passera bron.

11 -  17okt

Bropassage med strömvirvlar i mörker

Först kl 23.00 anropar Khalkis gränspolis på VHF radion. Dags för broöppning. Vi skall gå som båt nummer tre. För att vi skall hamna i rätt ordning närmar vi oss pch frågar några övriga väntande båtar men de har alla högre könummer än vi. Bron öppnas en stor segelbåt verkar vara först. Vi skymtar en båt utan akterlanterna efter Vår plats måste alltså vara efter den. Vid broöppningen tilltar motströmmen. Båten vrids hit och dit och vi vinglar genom den smala passagen. Väl igenom utan någon kollision med kajkant eller båten framför lyckas vi i mörkret  glida in i hamnen på södra sidan av Khalkisbron.

Strandning i Halkoutski

Här syns en lång strand där upptagningen skall vara? Ingen slip ingen kran? Efter en stund ser vi en man som står långt ut i vattnet och vinkar att vi skall styra mot honom.

När vi kommit närmare ser vi en pinne med en linstump som sticker upp ur vattnet bredvid. Gunilla gör fast linstumpen i fören och sedan fortsätter vi med lugn fart att åka långt upp på land. Nu ser vi dragbilen. Vi hoppar ner  på  stranden och ser nu även vagnen som vi åkt upp på och som tidigare varit helt under vattnet. Vi har aldrig tidigare sett eller hört talas om denna båtupptagningsmetod. Det verkade först som ett trolleri.

Seglarentusiasten Mats

Grekerna som tipsat oss om denna hamn har förvarnat oss om att det skall finnas en svensk här. Svensken visade sig heta Mats och kastade loss med sin Balad Taifun från ekorrhjulet i Sverige 2006. Han gick via tyska, holländska, belgiska och franska kanaler till Medelhavet. Han har seglat till både Tunisien, Italien och Turkiet. Genom sina gedigna seglingskunskaper har han haft arbete som Skeppare och båtrenoverare på olika segelbåtar. Han gör nu en stor ombyggnad av sin Ballad. Förlänger båten 9 dm, större och effektivare roder, skrovförstärkningar etc. Det hela ser mycket proffsigt ut. Vi blir goda vänner med denna mångsidiga levnadskonstnär.

18 -  19okt 

Hem till  Stadaäng 

Vi försöker täcka båten men det är inte lätt eftersom masterna är på. Det blir inte så bra. Inga andra båtar är täckta.  Vår svenske vän lovade att justera till det så gott det går.

Vi får skjuts till busshållplatsen av varvsägaren Petros.  Bussresan från Halkoutski till Athen går upp över höga berg och ner i djupa dalar och bjuder på många pampiga vyer. 

Efter bussresan letar vi efter tunnelbanestation för att komma vidare till flygplatsen. När vi frågar om vägen blir vi också varnade för att det är gott om tjuvar i centrum. När vi då flyttar fram ryggsäckarna från rygg till bröstplacering upptäcker vi att någon redan öppnat samtliga dragkedjor till Gunillas ryggsäck. Inget var dock taget. Tjuven var tydligen inte intresseradav  kläder och värdesakerna låg väl för krångligt till  att komma åt  utan upptäckt. 

Välkomstkommité

Efter flygresan till Arlanda med byte i Budapest går det direkttåg till Nykvarn. Min brors fru Margareta hämtar oss.

Det var först ett kyligt mottagande eftersom det var 25 grader när vi lämnade Athen och bara någon grad när vi kommer fram till Stadaäng. Men när vi får på  oss  jackor och  tröjor så blir det ett mycket varmt välkomnande.

Väl framme  möter min bror Lennart, Jan, Agneta och Anne också upp. De har tillsammans planterat vinbärsbuskar på vår tomt som födelsedagspresent.  

Marschaller på alla möjliga ställen, några var till och med upphissade i vår gemensamma nyuppsatta flaggstång.

Lite skumpa med tilltugg samt trumpetfanfarer så nu kände vi  oss riktigt välkomna.

Omtumlande och rika på fantastiska upplevelser går vi  in i vårt hus. Vi tänker på alla fina vänner  vi fått under resan. Många av dem har vi fortfarande kontakt med via facebook och mail.

 

 

Medelhavet

Vi njuter av en god Mossaka på tavernan vid kajen..

.