19 - 20/9 lörd sönd: Från Rüdesheim till Mainz hade motströmmen minskat från närmare 10 km/h till bara 5 km/h så det blev lite lugnare, bättre fart och inga virvlar som vred båten. Dessutom var det sol och hela 30 grader varmt. Vi angjorde Mainz "Vinterhamnen" och försökte först lägga till vid gästbryggan men där var det för grunt vi fastnade i dyn innan vi var framme vid bryggan men backade och tog istället en ledig plats inne i den skyddade viken. Ett par timmars besök i ett museum om Gutenberg (Boktryckarkonstens fader) Han föddes i Mainz år 1400 och blev hela 68 år gammal. 1452-1455 tryckte han upp 180 biblar i sin verkstad. 30 på pergament och resten på papper. Domen var gigantisk men mörk och tråkig invändigt. Nära båthamnen finns ett museum för antika skepp som var intressant. I montrar och på kort visades brädbitar man grävt fram. Med kunskaper från detta och gamla skrifter så har man på museets snickeriverkstad byggd flera olika typer av romerska skepp. Ett av dem var mycket likt ett vikingaskepp. Där var plats för 32 roddare.

21/9 månd: Dags för klädtvätt i en automat som låg nära hamnen. När vi sedan skulle ut så var vi rädda att bli kvar i hamnen för vattnet var lågt när vi gick in och hade sjunkit ytterligare under natten. Vi tog sats över dyn och kom på något sätt ut i alla fall.

Vi korsade Rehn och kom genast in på floden Main. Här var motströmmen mycket svagare så vi kunde köra 8-10 km/h. 3 småbåtsslussar klarades av före storstaden.

I Frankfurt lade vi till nära centrum i hamnen Westhafen. Den var omgiven av stora hyreshus och restauranger. Hamnavgiften lite högre 15 Euro men inte mycket att säga om i en storstad. Det var inklusive vatten, el och dusch.

22/9 tisd: Efter sedvanligt besök på turistinformatinen besöktes torget med rådhus och fina "gamla" kårsvirkeshus dvs de såg gamla ut men var återuppbyggda som kopior av de sönderbombade. Domkyrkan alldeles i närheten började byggas 680 e.Kr. Byggdes sedan i etapper. Men förstördes nästan helt 1944 av bomber. Den byggdes upp så sent som 1997. Den var ljus och vacker inuti med röd sandsten. Nästa sevärdhet var Goethes födelsehus. Även detta hus var sönderbombat men återuppbyggdes med alla gamla möbler och inventarier i orginal. Hur har detta varit möjligt? Jo man förstod vad som skulle hända och gömde undan all inredning före bombningarna. Många smakfulla vackra möbler och inventarier. Vi gick sedan till centrum och irrade runt bland alla gigantiska varuhus. Klädbutiker i mängder. En jättelång rulltrappa upp till översta våningen sedan en rulltrappa per våning där man var tvingad att springa runt till andra sidan för att på detta sätt bli frestad att köpa kläder på vägen ner. Detta irriterade oss så vi gick istället till H&M och köpte var sina likadanna T-skirts. I 30 graders värme cyklade vi tillbaka till hamnen och duschade.

23/9 onsd: "Mainhattan" , Frankfurts skyline fotograferades under flodfärden. Lummiga stränder längs floden där människor cyklade, promenerade, fiskade eller bara satt i gräset och vilade. Många vinkade glatt till oss, även flera av pråmskepparna vinkade glatt. Kanske var det för att de såg vår svenska flagga i aktern. Det var nämligen ovanligt med andra båtar än tyska. Även denna dag var varm solig. Gunilla läste Göran Schildts bok "Det Gyllende Skinnet". Göran Shildt seglade på 60 talet på Medelhavet, Svarta Havet och även i Donaudeltat. Denna dag fyra små sportbåtsslussar som vi fick manövrera själva. När vi angjorde Aschaffenburg mötte den vänliga hamnkapten Klaus upp och gav oss en present bestående av en rullgardinskarta över Staden. Han ville också ha med oss i klubbens gästbok där tidigare udda gäster från olika länder hade skrivit. Han skrev också i våran gästbok bla.a.

24/9 torsd: Dagens sightseeing började med Pompejanum. Ett hus i romersk stil byggt under Ludwig den förstes tid 1840-1848. Han intresserade sig för romersk kultur och ville att människor i Tyskland skulle uppleva denna kultur. Huset byggdes inte som bostad utan som museum. Det är en kopia av ett hus från Pompej som 79 e.kr begravdes av aska från Vesuvius. Huset förstördes under andra världskriget men återuppbyggdes och stod färdigt 1960. Alla föremål krukor, mynt, köksattiraljer, smycken m.m. var autentiska föremål från 79 e.kr.(Räddade undangömda före andra världskrigets bombningar). Nästa imponerande besök blev det jättestora slottet Johannesburg även detta återuppbyggt efter bombningarna och även här alla föemål räddade innan.

Till och med sidentapeterna var nertagna och sedan återuppsatta igen. Inventarierna var gömda dels i källaren under slottet men också på andra platser. Furstliga rum, glas, glas, keramik, tavlor i mängder fanns att beskåda. En konditor Karl May och hans son ingenjören Georg May har gjort mängder av fantastiska korkmodeller på berömda antika romerska byggnader i slutet av 1700 talet och början på 1800 talet. De var välgjorda och detaljrika.

Nu hade småbåtslussarna smalnat av från 3,5 m till bara 2,5 m vilket innebär att vi var tvugna att gå i pråmslussarna som var 12*300m. Flodens bergsidor blev nu allt brantare. Landskapet var skogar, bergsidor, vinodlingar med här och där utslängda små idylliska byar hopträngda mellan berg och flod.

På grund av några oväntat långa väntetider innan vi kom in i jätteslussarna blev tiden sen och några bra hamnar var inte inom räckhåll dagtid. Mörkret blev allt tätare och när vi kom till ett ställe där det enligt kanalkartan skulle vara en kaj var den borta och bara en stenig strandbit. Så småningom såg vi en kaj inom ett industriområde och där lade vi till för att slippa gå på kanalen i kolmörker.

25/9 fred: Kl 7 på morgonen såg vi att det kommit 3 arbetare som börjat sitt jobb med fika. Vi gick in i fikarummet och förklarade varför vi förtöjt vid denna plats där det var ankringsförbud för sportbåtar. Tillstånd gavs att ocskå vi fick avsluta vår frukost innan avfärd. En av männen som vänligt vinkade av oss blev stolt generad när vi befodrade honom till Hafenmeister för värmekraftverket. Dimman låg tät över Main men sikten var ändå bättre än kolmörkret kvällen före. Dimman lättade och solen bröt fram. Temperaturen någon lägre än tidigare runt 20 grader. I soldiset upptäckte vi att en fripassagerare under natten byggt flera fångstnät mellan mast och däck. Fyra stora slussar passerades utan svårighet och vid fyratiden gled vi in i medeltidstaden Werheim.

Eftersom det snart är val så fanns också stånd för de olika partierna där. De argumenterade ivrigt för sin sak. De rödas stånd stod bredvid de gröna. Sven stod lite mitt emellan dem som tveksam väljare. En av de röda argumenterade. "röstar du på de gröna får du ingen ström i dina elkontakter". Vi gick sedan till CDU:s stånd och fick en kort diskussion med Alois Gerig som vi sett på många valaffischer under vår resa. Trots att vi förklarade att vi saknar rösträtt i Tyskland fick vi en fin penna och en broschyr av honom.

Vi bad honom jämföra med de svenska partierna. VIssa likheter finns då mellan de röda och våra socialdemokrater, mellan de gröna och vårt miljöparti. CDU som nu är största partiet har likheter med våra krisdemokrater.

Medeltida väl bevarade kyrkor och korsvirkeshus hade räddats från andra världskrigets bombningar tack vare att två män Heinrich Herz och Anton Dinkel hade modet att 1 april hissa en vit flagga som hejdade de framryckande amerikanska styrkorna från att bomba sönder Wertheim. Detta med risk för hängning av fanatatiska nazister som inte ville ge sig trots att kriget då var i ett slutskede.

Uppe i Burg Wertheim hade några falkenerare en uppvisning med Tornfalk, bergfalk, uggla, örn olika hökar och en gam. Dvs egentligen var det bara falkarna som kunde visa sina konster de andra bara visades upp. Falkarna flög mellan falkenerarna, fångade föremål som falkenerarna snurrade runt på snören.

Em märklig upplevelse att se normalt vilda fåglar så tama. De är från början uppfödda och tränade av männinskor. Falkarna kunde flyga väldigt fort dyka 300 km/h. En falk kunde sättas på en borg och vid en annan borg 10 km därifrån kunde falkeneraren locka falken som kom på några minuter (en bil skulle inte klara det lika snabbt).

27-28/ sönd-månd: Värmaren fungerade inte brrr 20gr C på dagen så det är inget problem, men på morgonen kan det vara 10 grader. Vi flyttade sovrummet från akterruffen till kajutan för den är lättare att värma med ljus och fotogenlampa eller gasol,

Av alla små städer vi sett var Lohr den mest genuina, Vi upplevde att vi kommit till medeltiden. Från Lohr en fin tur genom branta skogklädda berg varvat med vingårdar efter sluttningarna. På måndagen såg vi inte en enda fritidsbåt däremot mötte vi som vanligt pråmar. En av dem åkte lite saktare så att vi kunde hänga efter. Det innebar att vi fick lite snabbare slussning.

1965 till 1977 gjorde vi långa turer på flera av Sveriges älvar och även i Norge med kanadensare. Vi såg då inte en enda annan kanot som gjorde långturer som vi. Nu många år senare är det många som kommit på detta fantastiska sätt att uppleva naturen. Vi upplever nu samma sak. vad gäller långtur med egen båt på kanaler, Vi har läst och hört talas om det och träffat flera men nu när vi själva är på kanalerna i höst har vi inte sett en enda långtursäventyrare. Kanske är vi även här lite av pionjärer och om några år kanske det är långa köer med långtursbåtar. Husbilar och hus-tält däremot kryllar det av efter många stränder.

29-30/9 tisd-onsd: I Husbåts och vrakhamnen strax ovanför Würzburg var vi mycket välkomna. Hafenmeisterin bodde i ett hus på en pråm och i en annan pråm med hus på bodde Jörgen. Han lånade ut sin dator så att jag kunde skicka och ta emot mail. Vi cyklade från vrakhamen in till Würzburg . Staden blev i krigets slutskede 16 mars 1945 rejält utbombat av amerikanska bombplan. Först kom det bomber som krossade taken sedan brandbomber som brände ut husen. Ca 5000 dödades. Bombardemanget varade bara 18 minuter. Efteråt återstod i stort bara ruiner. Inga byggnader klarade sig helt i stadskärnan. Alla städer med mer 100.000 invånare skulle enligt plan bombas för att trötta ut tyskarnas stridsvilja.

Alte Brücke över Main byggdes 1473-1543. Den var prydd med flera helgonstatyer som kom dit 1730. Bron blev bara delvis bombad och flera av statyerna klarade sig med mindre skador. Ovanför staden ligger borgen Marienberg en av Tysklands största borgar. Vi tyckte att den såg ointagbar ut med sina höga vallar. Svenskarna lyckades dock under Gustav II Adolfs ledning intaga borgen för några år. De gjorde en överaskningsmanöver och kanonbesättningarna flydde för sitt liv vilket svenskarna utnyttjade och vände kanonerna inåt borgen. Vår guide visade oss en blodfläck från en kaplan som svenskarna sköt inne i borgens kyrka.

Vi besökte också Residenspalatset som av UNESCO är klassat som världsarv. Det är återuppbyggd efter kriget. Det byggdes från början 1720-1744 i barockstil. Det var ärkebiskoparnas residens och är ett av de mest betydande slotten i Europa. Det är mycket påkostade guldlaminerade salar. Ett vacker parketgolv i ett av rummen har tagit mer än 30.000 arbetstimmar att lägga.

En utställning i Residenset visade bombningarna och återuppbyggnaden av staden och alla kulturhus. Mängder av tyska skolklasser vandrade igenom utställningen med uppdrag från sina lärare att samla in data så att de känner till nazitiden, judeförföljelsen etc och inte förnekar den. En av alla historier från utställningen som vi inte glömmer är den om en fiskare som lade alla viktiga papper i en fint dekorerad kista och rodde med den ut på Main där satt han under bombningarna och överlevde.

Efter alla intryck från de stora slottsalarna och utsällningen om nazityskland "Wiederaufbau und Wirtschaftswunder" cyklade vi tillbaka och började med våra nära bekymmer att laga värmaren. En båtgranne hjälpte oss i nära två timmar att demontera och montera om värmaren men den fungerade inte i alla fall.

. När vi frågade om hans båt så framstod vårt problem som ringa. Hans båt hade nämligen sjunkit och legat på botten ett tag. Med stort besvär hade han fått upp den avlägsnat slam och objudna fiskar och hade nu ett jättejobb kvar innan den blir sjöduglig igen..

1/10 torsd: Från Würzburg till Garstadt 66 km på 9 timmar med en fart på 10 km/h hur går det ihop. Förklaringen är 5 slussar med i snitt 1/2 timme per sluss. . Det tar tid att fylla upp slussarnas jättebassänger. Jämföras med de små automatslussarna i floden Marne med bara 10 minuter per sluss.

2/10 torsd-fred: Gula löv på båten, temperaturen sjunkit till 15 grader. Tröja, jacka, trevliga slussvakter och påmskeppare som vinkade glatt gav oss ännu en bra dag. Den första människa vi pratade med pratade bättre svenska än vi tyska. Han hade lärt sig svenska när han arbetat för SKF i Göteborg. När vi sedan handlade mat så kom det genast fram en kvinna som pratade perfekt svenska. Inte så konstigt hon var ju svenska hennes man jobbade på SKF. På kvällen kom Silke och Oliver med sina flickor Melissa och Fredrika. Vi hade till detta gjort iordning en svensk supé dvs potatis, sill, gravlax Silke och Oliver arbetade i Hofors när vi bodde där och Gunilla lärde dem då svenska. Denna dag fick vi svensk meny: höst, svenskprat, sill och potatis.

3/10 svensdag:Sval morgon 10 grader men med värmepistol och gasol steg det till 20 grader. Det som värmde mest var Gunillas födelsedagsuppvaktning. Presenten var "Schlager Sahne, die besten Schlager aller Zeiten" som blev frukostmusik. Tänka sig att hela Tyskland firar denna min dag. Det har blivit en ny helgdag för Tyskland och alla affärer är stängda. Sightseeing per cykel efter turistkarta. När vi så står och diskuterar kartan kommer det en tysk och håller ett långt föredrag om alla ortens sevärdheter. Han var ivrig att förklara allt och föredraget höll aldrig på att ta slut. Vi fick hövligt tacka för att fortsätta vår cykeltur. Det här var femte gången vi fick avlyssna föredrag på gatan. Viken enorm kunskap om hembygden, tjänstvillighet och engagemang för oss utlänningar!

En plats med internet kontakt var terassen utanför roddarklubbens festsal. Inne i festsalen var det stor födelsedagsmiddag (Inte för mig). En av gästerna lämnade middagen och kom ut på terassen. Han hade sett vår svenskflaggade båt och var mycket nyfiken på vår tur. Han hade drömt om och ville någon gång framöver göra en sån tur. När han kikade på båten och såg som mest drömmande ut kom någon gäst ut och ropade in honom till desserten. Han lomade motvilligt åter till middagen.

Jag fick välja mellan födelsedagsmiddag på restaurang eller i kajutan. Gunillas mat har varit mycket bättre än de tyska restauranger vi hitintills besökt så valet blev kajutan. Lunchen blev däremot på en restaurang som faktiskt kunde laga god mat.

4/10 sönd: Efter besök på Schweinfurts hembyggdsmuséeum blev vi intresserade av svenskarnas bravader i Schweinfurt. Hemma på middag hos våra tyska vänner fick vi ytterligare information.

Moritz Fisher började försöka tillverka kullager med blandat resultat. Hans son Fredrich utvecklade tekniken vidare med härdade kulor och en kulkvarn 1890 för att rationellt i större serier kunna tillverka kulor av exakt samma storlek. Sachs uppfann sedan frihjulsnavet som sitter i alla cyklar det är det som gör att man kan hålla tramporna stilla i nerförsbackarna och bromsa när man trampar baklänges.

Efter Fischers död 1899 .Georg Schäfer köpte företaget 1909. ( FAG). Två av Fishers medarbetare Wilhelm Höpflinger och Engelbert Fries grundade samtidigt en egen fabrik Förenade kullagerfabriken AG. Denna fabrik gick 1929 in tillsammans med 5 andra kullagertillverkarede in under SKF:s ledning.

Fredrichs kullager var bra till korta axlar för att göra lagring med långa axlar fastnade dessa lager. Här kom svensken Winqvists uppfinning in. Han tog fram kullager med sfärisk ytterring så att lagren kunde snedställas. Det blev början till SKF. I dag har både FAG och SKF likartade sortiment och utvecklar varandra genom stimulerande konkurrens. Muséebyggnaden där en del av denna historia framgår har en annan anknytning till Sverige. Gustav II Adolf grundade i detta hus en gymnasieskola efter svenskarnas intåg i staden 1631. Svenskarna var välkomna i det protestantiska Schweinfurt och han ville också grunda ett universitet här men genom hans tidiga död så blev det inget av med det.

Wlilhelm Sattler (1784-1859) grundade en färgfabrik i Schweinfurt. Den gröna färgen blev särskilt berömd för sin färgintensitet och ljusäkthet. Den blev känd och mycket omtyckt i hela Europa. Napoleon dog 56 år gammal och man ställer sig nu frågan, dog han av Sattlers gröna fär?. Hans tapeter var nämligen färgade med denna färg. Man analyserar nu hans hår för att utröna detta. För några år sedan upptäcktes att marken där flera hundra villor nu ligger är starkt förgiftat. Det är nu processer om vem som skall betala denna omfattande sanering som behövs. Det giftiga i färgen är arsenik.

Gutenberg, Tryckerikonstens fader

Frankfurt am Main

Återuppbyggnad efter andra världskrigets bomber

Från Mainhattans skyline till Pompejanums 2000 åriga historia.

"Ich wünsche Ihnen immer eine Handbreit Wasser unter dem Kiel"

Bombat återuppståndet jätte-slott, romarhistoria och

mörkerkörning till gaskraftverk.

En fripassagerare upptäckt

Heinrich och Anton räddade Wertheim.

26/9 lörd: På marknadsplatsen i Wertheim kunde. man köpa blommor, kött, frukt, hemgjord sprit m.m.

Medeltidsstaden Lohr.

Varför ser man inga långfärdsbåtar?

Svenskar intog Marienberg 1631.

"Wiederaufbau und Wirtshaftswunder"

Flera kyrkor och antika byggnader är nu återuppbyggda så att de är nästan exakta kopior.

Transportdag

En svensk dag

Tyskland firar (20 Jahre Deutsche Einheit)

Kullager och protestanter

Dödade den gröna färgen Napoleon?