Förberedelser

Den genom tiderna första helsvenska segelbåtseskadern går från Finska Viken till Vita Havet, sedan vidare runt Norge och åter till respektive hemmahamnar. De sju deltagande båtarna och deras besättningar samlas i St Petersburg före starten. Några av båtarna kommer också att segla tur och retur från Norge till Spetsbergen.

Det är en unik händelse, intresset är stort. Rysk TV gör reportage om eskadern. tidningsartiklar kommer, besättningarna välkomnsas hos Svenska Konsulatet med snittar, vin och vackra tal, etc

 

Båten Orions segling från Kalmar till St Petersburg

9-28/5 Catharina och Claes-Göran går med sin Contrast 36 genom Sankt Annas, Stockholms, Åbos skärgårdar och vidare i Finska Viken till St Petersburg. I Lovisa i Sydöstra Finland mönstrar Andrei på och i St Petersburg mönstrar jag Sven på.

 

Förberedelser

29/5-1/6 Mat, öl, vatten m.m. inhandlas. Det skall räcka i minst 9 dagar eftersom det är så glest mellan bra inköpsställen. Det är nära att vi blir utan öl. Det är förbjudet att sälja öl före kl 11. Vi är således för tidiga för ölen. Handla mat tar mer tid och när vi är utanför affären är det inte långt kvar till klockan 11. Väl framme vid kassan med ölen får Claes-Göran vänta de sista minuterna och sekunderna innan kassörskan kan slå in. I förberedelserna ingår också mingelparty på Svenska Konsulatet och nästa dag en gemensam middag med alla besättningar.

 

Lotsning under alla broar

2/6 På natten kl 01.00 kommer lotsarna, en per båt. Klockan 02.07 öppnas första bron och sedan ytterligare några broar innan lotsen hoppar av vid fyratiden på morgonen. Vi är de enda båtarna förutom fem stora fraktfartyg. Det är motström som mest var det 4 knop. Vi gör 6 knop utan motström så farten var bara 2 knop i strömmen.

 

Tuff segling

3/6 Prognosen var 7 – 10m/S men ganska snart blir det över 10 i byarna upp till 18 m/s. Vi har bara ett rev på seglet. Det är svårt att sätta in nästa rev och vi måste parera med roder och lätta på skotet i byarna så att det blir vatten i sittbrunnen. Efter 17 timmar närmar vi oss den planerade ankringsviken. När seglen revas vibrerar masten av de staarka vindbyarna så att gummikilarna i masthålet trillar ner i båten. En schackel för rullfocken går av. Efter ankring dags att reparera. Mot natten mojnar vinden.

 

Lämna plats för Putin!

4/6 Närmar oss klostret Konevets. Andrei kontaktar en munk som vill välkomna oss. Vågor och vind ligger på för hårt mot deras brygga så vi tackar nej. Efter ytterligare några timmar är vi i Valamos skärgård. Påminner om Stockholms skärgård frånsett alla kloster och små kapell som pryder flera av öarna. Framme vid huvudklostret finns en stor brygga med plats för hela eskadern. En vakt ber oss att lämna bryggan för att istället gå in till klipporna intill. Det skall komma viktiga gäster. Flera säger att Putin kommer. Det skall bli en stor religiös fest ägnad åt alla helgon. (Alla helgons dag) Här finns en klosterfilialen "Alla Helgon"som bara män får vara på. Men på alla helgons dag som är nu på söndag 7/6 får även kvinnor gå dit.

 

Valamos kloster

5/6 Klostret är från 1300 talet och ett av Rysslands mest kända.. Före andra världskriget var det finskt. Men efter att ryssarna tog över flydde munkarna till Finland och upprättade ett nytt kloster där. Det har renoverats i många år och återinvigdes 1989. Där finns nu ca 100 munkar med egen biskop (Pankrati). Det finns en skola med 14 elever och sju lärare.

Ladoga Europas största insjö

6/6 En lång dagssegling från Valamo till Svirs inlopp. När vi är mitt på så flyter himmel och hav ihop. Inte en enda segelbåt förutom eskaderns sju syns någonstans. Troligen är vi de enda på hela sjön. Det börjar bli kallt och som kallast +7 grader. Innan vi skall gå in i Svir korsas en trafikseparerad led. Det blir då en diskussion via våra VHF radioapparater om det är tillåtet. Det hela löses med ett tillstånd från trafikledningen. Väl inne i Svir ankrar hela eskadern och några av oss dyker ner i det här 18 gradiga vattnet.

När skall bron öppnas?

7/6 Start redan 06.00 för att hinna till den en sedan två dagar förbeställd broöppningen. Väl framme meddelas framflyttning 2 timmar. Några hittar ankarplats att vänta på. Några far fram och tillbaka för att de inte lyckas hitta en bra plats. Vindar och strömmar går åt var sitt håll och det är trickigt att hitta ett ställe någorlunda i lä. Vindbyarna är 12 m/s. Broöppningen flyttas sedan ytterligare fram en timme till. När timmen gått meddelas att maskineriet är trasigt. Bron ska manuelt vinschas upp så det blir ytterligare en halvtimme innan bron kommit upp.

 

Ladoga Europas största insjö

6/6 En lång dagssegling från Valamo till Svirs inlopp. När vi är mitt på så flyter himmel och hav ihop. Inte en enda segelbåt förutom eskaderns sju syns någonstans. Troligen är vi de enda på hela sjön. Det börjar bli kallt och som kallast +7 grader. Innan vi skall gå in i Svir korsas en trafikseparerad led. Det blir då en diskussion via våra VHF radioapparater om det är tillåtet. Det hela löses med ett tillstånd från trafikledningen. Väl inne i Svir ankrar hela eskadern och några av oss dyker ner i det här 18 gradiga vattnet.

 

När skall bron öppnas?

 

7/6 Start redan 06.00 för att hinna till den en sedan två dagar förbeställd broöppningen. Väl framme meddelas framflyttning 2 timmar. Några hittar ankarplats att vänta på. Några far fram och tillbaka för att de inte lyckas hitta en bra plats. Vindar och strömmar går åt var sitt håll och det är trickigt att hitta ett ställe någorlunda i lä. Vindbyarna är 12 m/s. Broöppningen flyttas sedan ytterligare fram en timme till. När timmen gått meddelas att maskineriet är trasigt. Bron ska vinschas upp med handkraft så det blir ytterligare en halvtimme innan bron kommit upp. Hela eskadern ankrar i en lugn vik vid sidan av floden.

 

Genom Svirs urskog

8/6 Här växer träden tills de självdör och faller. Små byar med grånande små stugor passeras. En del med elledningar en del verkar sakna el såvitt de inte har egna små kraftverk. Hustaken är brädor, plåt eller papp. Ibland både och på samma tak. Högt gräs med sommarblommor, hundlokor och maskrosor pryder tomterna. I flodkanten. Framför en liten elfri by ankrar eskadern. Det ser primitivt ut. Några av husen är skeva förfallna och har stora hål i taken. Vi ser barn, en gumma och en gubbe som ror drag. Vi kopplar av. Plötsligt kommer det kraftiga vindbyar. Båtarna börjar driva mot varandra. För några av båtarna så hugger ankaret när de drivit en bit. Tre av båtarna (Jennifer, Kvasthilda och Orion) går över och ankrar i lä på andra sidan floden.

 

Båtservice i Voznesene

9/6 Hela eskadern går till en stor brygg på flodens norra sida. De som ta emot oss meddelar att endast tre båtar får ligga vid bryggan. (Order från chefen) De är rädda att hela bryggan skall lossna från pråmen. Övriga båtar får istället ankra utanför bryggan. På flodens södra sida finns en annan brygga som skulle kunna rymma hela eskadern. Men där får vi absolut inte lägga till för den är till för Putins lyxvilla. Bryggan är tom och någon Putin ser vi inte till. Han har enligt byborna varit i byn två gånger men då kom han i helikopter. Med färjan åker vi över till byns södra sida. Promenad och handling i småbutiker. Kvällen avrundas med bastubad, dusch och dopp i kallt vatten.

 

Träbåtsbyggarna i Petrozavodsk

10-12/6 Efter en fin segling på Onegasjön angörs hamnen i Petrozavodksk. Hamnen slår alla rekord i oordning. Här ligger högar med skrot och sopor av alla de slag mellan husruiner, fallfärdiga hus och halvsjunkna skrotiga båtar. Här finns också båtentusiasterna med sina självbyggda skepp. I hamnens museum tar vi del av berättelser och bilder från flera fantastiska långfärder som de gjort. De har försökt få besättningar från olika länder och med olika religioner för att främja vänskap och respekt för oliktänkande.

En låda fisk köps billigt i hamnen. Efter bastun så blir det grillning av fisken. Två gemensamma middagar inne i staden och proviantering för 2 veckors segling norrut.

 

Kizhi träkyrka

13/6 Fin segling även denna dag till ön Kizhi. En av båtarna får polisbåtsbesök. Polisen kontrollerar inga papper utan påminner bara om att ha flytväst på sig. Tänka sig vilken fin omtanke. På morgonen väcks vi av att en stor turistbåt tutar. Det är en av eskaderns båtar som ankrat för nära turistbåtens manöverutrymme.

En visning av de vackra träkyrkorna och bondgårdarna får vi av en svensknorsktalande guide. Flera av byggnaderna är ditflyttade från bygden i närheten. Den äldsta kyrkan är 600 år och är för profeten Lasarus.

 

En gungig natt

14/6 För att komma till natthamnen i Tjolmuzji och där få lä för vind och vågor krävs genomfart i djuprännan mellan en sand och skogsudde. Enligt sjökortet skall det finnas prickar. Väl framme syns inga prickar. En båt kör enligt GPS- plottern men går på grund och backar av. Övriga båtar vågar inte gå i sundet så det blir istället ankring på uddens vindsida. På natten ökar vind och vågor men ankarfästet är bra i sandbotten. Vi gungar i alla fall inte ur våra kojer under natten

.

Vita-Havskanalens början

15/6 Hela eskadern lägger till långsides vid den mer än hundra meter långa kajen i Povernets. Kaj, bastu och dricksvatten är reserverat för oss. De bastusugna besättningarna skjutsas några km till en campingplats. Här njuter vi av bastubad och dopp i det kalla Onegavattnet.

 

Avrättningsplatsen nära Povernets

Några km från Povernets avrättades ca 7000 politiska fångar. Kanske valdes platsen för den lättgrävda i sandjorden och platsens avlägsenhet. Här har i efterhand satts upp kors, konstgjorda blommor på och mellan träden i den vackra tallskogen. I det lilla träkapellet finns en bok med namn på de avrättade. Gripande att se personporträtten på trädstammarna i den vackra tallskogen.

 

Hemliga slussar

16/6 Från Povernets stiger vi upp sluss efter sluss 103 m över havet eller 70 m över Onegasjön. Slussarna är obegripligt hemliga. Det är förbjudet att ta bilder där men vi utgör ett så pittoreskt och ovanligt inslag att både slusspersonal och andra nyfikna står i små klungor och tar bilder på oss med sina kameror och paddor. I Morskaja hittar vi denna dags lä för ankring.

 

Midsommar i Nadvoitsy

17-18/6 Midsommarafton är fredagen 19/6 men då skall det regna. Midsommarafton flyttas därför till 18/6 . Här har vi angjort en perfekt brygga för midsommarfirande. Gamla dörrar läggs på vedklabbar och blir bord. En båts trasmatta blir duk, björkar placeras runt bordet. På bordet blommor, sill och nubbe. Stämningen ökar under kvällens lopp med allsång, lekar och dans på dörrbordet.

 

Upptagen Kaj

19/6 Efter sluss 15 finns en kaj som skulle passa bra till eskaderns sju båtar. Nu meddelar slussvakten att en turistbåt behöver kajen tidigt nästa morgon. Båten Jennifer hittar en plats och förtöjer mot stora cementblock utanför turistbåtens kajområde Orion lägger sig utanför Jennifer. Övriga båtar ankrar.

 

Hällritsningarna i Sosnovets och om farorna på vägen dit

Fån kajen åker några av oss taxi någon mil, därefter promenad några km till häll-ritsningarna. Berghällarna har bilder på bågskyttar, älgar, barn, fisk, fiskare, båtar etc. bilderna lär vara minst 5000 år gamla. Bredvid stigen till hällristningarna syns blanka elledningar upphängda på trädgrenar istället för elstolpar. Förhoppningsvis är det ingen ström i ledningarna. Myggsvärmar anfaller oss trots intensivt viftande med björkris.

 

Belomorsk kanalens sista utpost.

20/6 Dags för utklarering från kanalen trots att vi aldrig klarerat in i kanalen. Några timmar tar det att fylla i alla blanketterna. Inne i själva Belomorsk syns många unga flickor med vackra klänningar (skolavslutning

 

På Vita Havet från Belomorsk till Solevetsky

21/6 Start kl 06.00 I kanalens sista sluss sjunker vi till havet sedan stampar vi fram i dimman mot vind och vågor i nio timmar till Solevetsky. Mot eftermiddagen lättar dimmorna och solen börjar värma oss.

 

Inblåsta i Solevetsky

22/6 kl 10 Bastubad med dopp i klostrets heliga sötvattensjö renar kropp och själ. kl 12 Båtbyggarvarvet visas upp. Här har entiusiaster byggrt en kopia av Peter den Stores holländaka kågg. Med den har man seglat runt på Vita Havet.

Basuad och dopp i sötvattensjhö sedan visning av museet med sina båtbyggarentusiaster sedan dags för visning av klostret. Muren runt har tog emot engelska flottans anfall kulorna gjorde inte mer skada än om de använt pingpongbollar

Seglingen från Solevetsky 23/6 skjuts fram till midnatt eftersom väderprognosen visar för starka motvindar vid den planerade avseglingen till Archangelsk ser bra ut.

Archangelsk

24-29/6 Fem av eskaderns båtar går tidigt iväg till Archangelsk. Vi (Båtarna Orion och Odelfina ) väntar in lite lugnare vindar och mindre tidvattenströmmar. Det tar ändå 28 timmar innan vi angöra Archangelsk vid midnatt. Här var Tore Hund med sina vikingar och plundrade 1027. Vi tänker dock betala för oss. I början av 1700 talet gjordes en fästning i sten för att skydda staden från Svenskarna. Fram till dess var Archangelsk Rysslands viktigaste hamnstad. Därefter tog S:t Petersburg över den rollen. Efter ryska revolutionen 1917 höll vita armen stånd mot röda armen tidvis med stöd från England och USA. 1920 tog röda armen över. Många tyska handelsmän och hantverkare fanns i Archangelsk men nu ansågs de vara fiender. Det räckte då med att man hade ett tyskt namn för att hamna i fängelse.

 

Archangelskdagen

Här är nu festligheter med marknad, gatuteatrar, jonglörer, dansuppvisningar, tivoli och dagen till ära så har ett stort ryskt segelskepp angjort. En kraftledning fick demonteras för att inte krocka med segelskeppets master. En mer än hundra meter lång kö bildas av de som vill besöka det stora segelfartyget.

 

Utklarering

Det normala stället att utklarera har för hög kaj för tullare och poliser att klättra ner till våra segelbåtar (Arbetarskydd). Istället anvisas vi till en öde industrikaj. Nu kommer flera bilar med tullare och gränspoliser. Dessutom har tullarna med en trevlig knarkhund som ivrigt nosar runt i våra båtar. Papper 11 olika blanketter överlämnas och kontrolleras via en dator i en av bilarna. Passen stämplas och efter någon timme vinkas vi iväg av de ryska tjänstemännen.

 

 

Sträcksegeling från Archangelsk till Vardö

29/6-4/7 Vi turas om i skift (Styr 2 timmar är beredd 2 timmar och sedan försöka sova 4 timmar) Det fungerar bra utom vissa skift när båten studsar och hoppar i den gropiga sjön så att man studsar upp och ner på bädden och det blir då ingen sömn. Sista timmarna före Vardö ökar vinden till upp emot 15 m/s och vi gör knappt halvfart. När vi korsar den norska gränsen anmäler vi det till kustbevakningen via vår VHF radio. De svarar att vi är hjärtligt välkomna till Norge men att eftersom vår båt är mindre så behöver vi egentligen inte anmäla.

 

Vardö

5-7/7 Fiskehamnen är Norges ostligaste ort. Det ligger till och med öster om Istanbul. Under andra världskriget var det mesta här jämnat med marken av både tyskar och ryssar i olika omgångar. Här är en fästning sedan 1300 talet. Här vajade den norska flaggan större delen av kriget. Den norska kommendanten vägrade att ta ner den.

 

Häxbränningarna i Vardö

Här brändes 91 häxor (77 kvinnor och 14 män) från 1600 till 1692. Ett minnesmonument som kostat 80 mkr är byggt här för att hedra offren. Vi går i en dunkel lång gång. Lite ljus sipprar in i små fönster. Domsluten för de avrättade finns på tavlor. Efter den dunkla gången kommer vi in i ett glashus med en stol i mitten. Den har evigt brinnande lågor på sätet och runt stolen ovala speglar. Det blir förvrängda bilder av oss själva med den brinnande stolen på samma bild.

 

Berlevags trånga fiskehamn

8/7 Det har blåst bra några dagar och kvar är jobbigt stora vågor. Med revat storsegel och begränsad rullfock har vi bra fart. Gröna hedar, dalar och däremellan uddar med branta klippor kantar vär väg på sydsidan och norr bara himmel och hav. Någon enstaka fiskebåt kämpar på i vågorna. En stor svart valrygg med fena syns några sekunder mellan oss och land. Något enstaka hus kan vi se. Mot kvällen går vi in i Berlevags trånga fiskehamn och läggar till utanpå några fiskebåtar.

 

Nordkap

9-10/7 Segling med plattläns i 12 timmar till Honingsvag. Det är kallt och vind upp till 14 m/s. Väl nedkylda glider vi äntligen in i en fin hamn. I hamnen massor av fiskebåtar och i yttre hamnen Hurtigruttens och ett holländskt kryssningsfartyg.

Från fiskebyn tar vi bussen till turistfällan Nordkap. Här är dimma och dålig sikt men en jättelika turistanläggning med restauranger, souvenirshop, filmvisning och flera små utställningar och minimuseer. Kung ChulaLongkom har också varit här och satt sin signatur. Till hans ära finns ett japanskt litet rum inne i turistanläggningen.

 

Havösund

11/7 I den svaga vinden glider vi med motor och försegel till nästa lilla fiskehamn. Förutom de vanliga fiskebåtarna så finns här flera små aluminiumbåtar med turistfiskare. Några av dem har sve3nska flaggor i aktern. Det är tydligen en svensk firma som hur ut dessa båtar till fiskeentusiasterna

 

Hammerfests förbjudna område

12/7 Det är kyligt, fuktig, dimmigt och vindfattigt i dag. Det blir motorgång hela dagen med lite stöttning av focken. Före Hammerfest är ett jättestort förbjudet område som vi inte vill slösa tid på att runda. I sjökorts-plotter hittar vi extra information om att förbudet gäller bara när tankfartyg opererar inom detta område. Då är det bara att gina in i hamnen Väl inne i hamnen njuter vi av dusch och sedan en god ”norskdyr” pizza.

 

Plattläns till Hasvik

13/7 Vinden och temperaturen ökar. Solen känns, Efter alla kalla arktiska norska dagar börjar vi tina upp. Segelbåten forsar fram och skummet yr om fören. I bakgrunden delvis snöklädda höga svarta berg däremellan berg. Efter 6 timmar angörs Hasvik. I dag blir det valbiff med vitlöks och rödvinssås till middag.

Buskgränsen

14/7 Nu är det inte bara hedmark längre. Buskar börjar synas på flera av öarna nu när vi går mer söderut. Kvällens natthamn blir i det lilla fiskeläget på ön Servoy.

 

Trädgränsen vid Tromsö

15/7 Buskarna syns större och större vartefter. Vi närmar oss trädgränsen. Denna dag får järngenuan (motorn) driva oss fram på spegelblanka vatten till Tromsö. I Tromsö mönstrar jag Sven av Orion. Även Andrei mönstrar av här. Clas-Göran och Catharina kommer att fortsätta färden söderut efter Norges kust och sedan runda Skåne till Orions hemmahamn i Kalmar

.

Vart tar övriga båtar från Vita Havseskadern vägen?

Efter Archangelsk upplöstes eskadern.

Båtarna Jennifer och Gantika seglar individuellt till Spetsbergen.

Båten Tinto är på väg till Färöarna.

Båtarna Kvast-Hilda och Nikolina lämnar Tromsö tillsammans 16/7 för att så småningom nå sina hemmahamnar vid Vättern.

Båten Josefina lämnar också Tromsö för att gå till sin hemmahamn utanför Stockholm.

 

Erfarenheter från Vita Havseskadern

•Rysslands byråkrati och kontrollbehov kräver att det finns några rysktalande med på eskadern.

•Normalt turistvisum på 30 dagar är för knappt tilltaget och det var bra att vi lyckades få ett visum på 45 dagar.

•Väderprognoserna för Vita Havet och Barents Hav är inte lika säkra som vi är vana med i Sverige. Det är få väderstationer för dessa vatten och det kalla ishavet kombinerat med fastlandets värme ger snabba och ibland helt oväntade överraskande vindar och vågor. Lägg till 5 m/s på prognoserna!

•Diesel, dricksvatten och mat skall finnas för motorgång i minst 500 nm.

•Hamnservicen i Ryssland är för det mesta obefintlig.

•Valutan gör att allt är billigt. Diesel kostar tex motsv 6 SKR/liter.

 

 

 

 

 

 

 

 

Orion med Vita Havseskadern

i Ryssland och Norge 2015