Turkiet

30 maj - 3 juni

Stora båtar stora pengar                                                                                                                             Vi anropar hamnen i Marmaris. Genast kommer en gummibåt med två uniformerade lotsar. Vi följer lotsarna in till vår anvisade plats. Med gummibåten hjälper de också till att puffa in båten  i den trånga hamnen. En av lotsarna hoppar också ombord för att fixa angöringslinan (En service  vi inte upplevt tidigare). Hamnen är den lyxigaste marinan  vi nånsin besökt. En agent  tar hand om all pappersexercisen  och besöker tull, passpolis m.m. myndigheter åt oss.(mot en avgift) . Dusch och toarum är rena med fina marmorgolv. I Marmaris finns massor av båtbutiker. Vi letar efter en ny  gummijolle att ha som dinge (dinge=släpjolle) istället för den som försvann i ovädret. Vi väljer slutligen en  bra med två tofter och med ett otroligt bra pris mot vad den skulle kostat i Sverige. Vi betalar motsvarande 4000 Kr. Vi får ditektleverans till Johanna.

Innan vi lämnar Marmaris går vi till hamnkontoret för att betala hamnavgiften. Det blir en chock! Två nätter för 2000 kr. Jag godkänner  inte räkningen. Det visar sig att räkningen var beräknad på en katamaran med namnet Johanna som är 12 m lång och 6 m bred mot vår Johanna som är 8,8 m lång och 3 m bred. Efter omräkning till 600 kr betalar vi och fortsätter vår färd mot Göcek.

Sällskapsvikarna                                                                                                                                                  Det är svag vind det går sakta så vi angör tavernahamnen My Marina för att fortsätta till Göcek nästa dag. En man möter oss i gummibåt och kör sedan i land för att ge oss angöringslinan (angöringslina är en lina som går mellan ett färdigt ankare och bryggan. Man fäster linan i fören och sedan har man två tampar från akter till bryggan).                                                                        

Det är varmt,  simmande  konverserar vi ett tyskt par. De inbjuder oss till sin båt för att visa trevliga ankarvikar vid Göcek.  Vi får välja mellan single malt whiskey eller juice. Vi väljer juice som Sven genast spiller ut i deras fina båt. Vilken tur att det var juice.

På väg från tyskbåten blir vi inbjudna till en familj från Södertälje. De seglar sedan fyra år runt i Medelhavet och har sin hemmahamn i Marmaris. De tyckte att Turkiet passar bättre in i EU än Grekland tål kanske att tänka på. Turkarna verkar ha mer ordning och reda på det mesta mot grekernas låt gå mentalitet.

Turkisk service                                                                                                                                                                Tavernans hovmästare går runt bland gästbåtarna och tar upp bordsrservationer. När vi anländer till  den exklusiva tavernan uppe på berget blir vi anvisade till vårt bord där man satt upp en spegel med namnet Johanna.                                                                                                                                                                                                                                                                                       Här får vi massor av erbjudanden från de olika kyparna. De har alla var sitt rullbord med sina specialiteter. En erbjuder olika viner och ser till att glaset alltid är fullt. Han blir besviken när vi väljer vatten. Nästa kypare kommer med saladsbordet där det fins 16 olika saladstallrikar att välja bland, vi väljer grillade grönsaker istället.  Hovmästaren kommer med fiskvagnen men blir besviken när vi istället väljer lamm. Senare kommer dessertkyparen med sin vagn där det är flera våningar med olika desserter. Han håller god min när vi tackar nej till dessert.  Utsikten är magnifik och gästerna verkar trivas det är sång och mysig musik. Notan blev faktiskt överkomlig kanske beroende på våra val.   Vi får en fin slör från My Marina till Göcek och två delfiner sällskaper oss en liten bit.  I Göcek tar två hamnvärdar emot oss och hjälper till med angöringen.

4 – 9   juni

Göceks skärgård seglarnas och badgästernas mecca.

Vi seglar till en paradisisk sandstrand vid Yassica Islands. Njuter av bad, promead och  god mat.. Vi läser I en turistbok att här skall finnas  en liten naturlig bassäng lämplig för barn.

 Eftersom våra barnbarn skall komma om en vecka så måste den provas..Gunilla provar och får problem att ta sig upp från Gölens bottenlösa lera. Turistbokens författare har tydligen inte provbadat.

Johanna trasslar in sig

Bogpropellern splittradses  när den suger in en i vattnet kvarglömd lina.

Det blir ett undervattensmontage med cyklop av reservpropellern, Efter lite trixande med diverse verktyg  så lyckas till slut montaget och nu kan man elegant vrida  Johanna igen i trånga hamnar..

Johanna kilas in i Göcecs överfulla marina

Efter paradisstranden angörs Göcek. Det är fredag kväll dvs skifteskväll för alla hyrbåtar

Det är proppfullt och finns ingen plats. Vi ser dock en liten lucka mellan två jättesegelbåtar. Vi pressar oss in och genom att justera lite linor, sätta lite mindre fendrar emellan  så kommer vi till slut in. Vi är angelägna att ha en hamnplats eftersom vår dotter Marika kommer mitt I natten och vi vill inte åka jolle till en ankringsplats i mörkret.  Vi får stå ut med diskodunk och bönesång från minareten. Vi ser fram emot att komma ut till lugna ankarvikar igen.

Kalevezi Koyus Taverna  endast för båtgäster

Hit finns inga vägar. Tavernaägaren möter upp med motorbåt, anvisar ankarplacering, tar förtampen, kör in och fäster i förberedda krampor i bergsväggarna. Senare äter vi en god fiskmiddag på Familjetavernan där ägarens roll är att konversra gästerna och döda mygg med en elracket.

Åsnan Osmund vill bada

Från familjetavernan  är det långt till närmsta minaret så nu bör vi slippa böneutroparens skrikande. Men vad nu är det en bönutropare igen. Nej det är åsnan Osmund som skriker  att han vill bada eftersom han börjar bli för varm. På stranden betar han annars i lung och ro.

Kayaköy den övergivna staden

Från Tavernaviken går vi en stig upp mot den övergivna staden. Stigen blir allt brantare och till slut kan vi inte gå längre utan  måste  använda både händer och fötter för att få fäste i utskjutande stenar när vi vi klättrar upp längs den  branta bergsidan. Det är 35 grader blöta av svett når vi staden 520 m över havet.vi kommer först till  kyrkan och ser Kaykköys fyrtio husruiner. Staden övergavs av grekerna 1923 i samband med en stor folkomflyttning.

Lykiska platser

Efter en behaglig slör till Kalkan tar vi en guidad tur till Xanthos och Patara. Lykiska städer från ärhundradena f.Kr. Det antika Lykien var en sammanslutning av nitton självständiga städer. En tvåspråkig grekisk lykisk pelare har underlättat för forskare att tyda det lykiska språket.

Orättvisa gladiatorspel

 Xanthos och Patara hade var sin amfieater som vardera rymmer 6000 respektive 10.000 åskådare. I brist på fotboll underhölls  folket med gladiatorspel. Gladiatorerna kämpade mot slavar och ibland mot olika djur. Med olika metoder vann alltid gladiatorerna över slavarna som slogs ihjäl till folkets jubel. Till exempel fanns en fallucka som bara gladiatorerna visste om. Om slaven började få övertag såg man till att slaven hamnade ovan falluckan och där han föll  ner så att gladiatorn påpassligt kunde hugga huvudet av slaven,

Alexander den stores swimingpol och vattensystem

I Xanthos ser vi smarta vattenledningssystem med rör i backen och stora akviadukter.

Vi ser också resterna av Alexander den stores swimingpol. Gunilla är intresserad av hur rutinerna för rengöringa av bassängen gick till men guiden kunde inte upplysa om detta. 

Gratis lyxmarina

I Kas är det varmt och trångt. Vi åker istället för att leta upp en ankarvik. Vi blir snart invinkade till en fantastisk marina mitt emot Kas, Här är ingen avgift för bryggplats även vatten och el ingår, Vi får också fritt disponera solstolar med parasoll. Vi beställer en god middag  till ett bra pris. Vi rundar av notan uppåt.

Lykiska gravar vid Kas

Från Tavernan går vi en brant stig upp till Lykiska gravar.Det gäller att inte kika ner för då får vi svindel.  Gravarna  är inhuggna i de branta bergsidorna med britsar för de döda. och ser ut som riktiga hus med vackert utsirade fasader. Man tror att tanken varaa att de döda skulle leva vidare i dessa hus..

Ölűdeniz turistlagunen

Vi ankrar upp utanför lagunen. Med gummijollen ror vi in för att se turister med vattencyklar, och andra flytande leksaker. Några av vattencyklarna har en rutschbana. Babadagiberget invid lagunen fungerar som avstamp för  modiga drakflygare som svävar över lagunen. Några av dem hittar termik och stiger allt längre upp i skyn.. 

10-13 juni

Barnbarnspirater invaderar Johanna

Vi har läst på om Turkarnas blodiga krig och vet att Turkar är inte att leka med. Men vi utmanar dem och hissar ändå piratflaggan tillsammans med våra barnbarnspirater.  Turkarna blir inte alls rädda för oss. De vill inte kriga med oss utan istället ta bilder på våra små pirater. 

Det är vår dotter Annika  som flugit  ner till flygplatsen Dalaman med sin man Jonas och sina tre pojkar Oscar, Samuel och Simon. Från flygplatsen kom de mitt i natten till Göcek. Efter några timmars vila har vi seglat  till Boynuzbükü en av alla vackra ankarvikar nära Göcek.

Vi kommer nu att vara tillsammans i två veckor. Göceks stora bukt blir ett bra familjeseglingsområde eftersom det är skyddat från stora vågor bakom alla små öar och uddar.

14 juni

Johanna drar iväg utan oss

På stranden i Sarsila Koyo njuter vi av sol och bad och i bakgrunden ser vi Johanna driva iväg  utan oss. Full språngmarsch till jollen för att åka ut och hämta Johanna. Men i brådskan glömmer vi att öppna bensinkranen till aktersnurran. Vi ror så fort vi kan och till slut är vi ifatt och bordar Johanna. Johanna hade drivit ut från dåligt ankarfäste tills det blev så djupt att ankaret inte nådde botten. 

15-19 juni

Lata dagar på lata latituder 

Bada, leka med barnbarn, äta god turkisk mat.  Bästa tiden är på morgonen och kvällen när det är lite svalare. Segla mitt på dagen i lätt bris är också ok. I ankarvikarna är det bäst att vara i vattnet för att få svalkan. Lite bergstoppar bestiger vi här och där för att se vackra utsikter och få lite motion. Seglingsturerna är alltid mindre än två timmar för att det inte skall bli för långdraget för barnbarnspiraterna.

Chock 1 Johanna brinner!

Efter dagens segling kopplar vi av med en svalkande dusch. I sittbrunnen skall vi just njuta av kylda drycker.

En knall och ett brummande ljud hörs. Lågor och rök kommer från lådan med elkontakter.

Vad händer? ska hela båten explodera? Paniken är nära.

Vi kväver elden med en handduk och en pulversläckare. Det blir en timmes rengöring att tvätta bort allt pulver.

Orsaken är saltvatten som trängt in i ett grenurtag. Hamnens säkring visade sig vara på 40 ampere och den löser inte ut.

Nu är sladdarna i ett torrt utrymme och en 10 ampers automatsäkring är nu monterad i Johanna.

20 -21 juni

Chock 2 Ormen i paradiset

Vi ankrar upp i en paradisisk vik. I skuggan av ett trä placeras Simon i barnvagnen för  sin middagslur. Jonas läser en bok och vaktar det sovande barnet.

Plötsligt rasslar det i lövverket och en meterlång svart orm faller ner någon meter från barnet och bara en halvmeter från Jonas. En mus och en ödla syntes i trädet. Ormen var nog på musjakt. Ormen väser mot Jonas och ringlar snabbt iväg.

Sven tar över vakttjänsten från den chockade fadern.

22-23 juni

Turktanterna gillar att krama minsta piraten

Simon kramas, lyfts upp, fotograferas och ibland ser det nästan ut ut som att turktanterna försöker kidnappa honom.

De gillar hans ljusa hudfärg och pratar något obegripligt turkiskt babyspråk.

24 juni

Midsommarafton med de små grodorna

Vi väcker  uppseende när vi dansar i ring, hoppar runt, sjunger och hoppar som små grodor.  

Denna dag finns bara två alternativ att vara i skuggan av ett stort olivträd eller i vattnet.

Grillning av  éntrecote och grönsaksspett  på stranden  är vår midsommarmat.

Vi surfar ut på en jättelik uppblåst plastbanan. Upplevelsen är att kastas av när motorbåtsföraren gör häftiga svängar.

25-28 juni

Två veckors härlig familjesegling i Göceks lugna vikar avslutas.

Sista seglingsdagen lägger vi till i ett hotelområde söder om Göceks marinor. Här badar vi både i havet och i pool.

Vid middagen får vi se hur alla 15 kypare ställs upp på ett led och framför står hovmästaren och ger instrutktioner.

Nästa dag flyger Annika, Jonas, Oscar, Samuel och Simon hem till Sverige.

Vi städar och snyggar upp Johanna inför det stora lyftet. Varvspersonalen drar fram vatten och el till båten. Varvschefen kontrollerar att vi är nöjda med servicen. 28 juni flyger också vi hem till Sverige och planerar att fortsätta nästa etapp i september.